?Lyxrenovering? har uppmärksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfällen de senaste åren. Bilden som har förmedlats är att hyresgäster med låg inkomst har tvingats flytta på grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lägenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en längre tid och att fastighetsägarna, med stöd av domstolens godkännande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvärdessystemet som används som ett verktyg för att bestämma hyresnivån.

Kommunikation och tillgänglighet som målMitt program består av fem hus,630 kv var,studentsbostäder 541 kv och ett kontors komplex,komplexet är i samma byggnad som t-bana hus. Alla hus är på parken, på grund av ljusförhållande,eftersom programmet är orienterad mot söder.För att komma till bostäder går man genom trappor,det finns fem nya trappor från gatan till bostäderna som har som funktion,förutom att nå bostäder,att göra möjligt till alla grannar att gå till parken från gatan själv.Programmet har också för mål att skapa ett mera dynamiskt urban liv med sitt multifunktionella grannskap,väl dimensionerad hus och anslutna ytor,varierande boende av alla åldrar,och utveckla ett mera aktiv förhållande till parken och med de nya bosättare.

Den befintliga parken får nytt liv genom att markplaneringen ändras och en stor transparent byggnad tillförs - Operan!Operan sträcker sig över hela landskapet där den formar en stor park med olika offentliga rum. Parken attraherar befolkningen till Operan genom sina rörelser som ger den rytm och leder dem till olika platser som byggnaden och landskapet erbjuder. Idén är att förena en park med en storslagen byggnad, utan att tappa den elegans och storhet som en opera identifieras med. Jag låter byggnaden sträcka ut sig där den kan nå alla hörn, uppmana befolkningen i närheten att våga sig fram till denna kulturens enorma rum och uppleva Operan- på, under och innanför..

Mellan 1960 och 1975 byggdes cirka 1 006 000 nya bostäder i Sverige. Många av dessa lägenheter har idag ett stort behov av renovering. Ett alternativ till att renovera badrummen på traditionellt sätt, där badrummet rivs ut och fräschas upp är att använda ett så kallat modulbadrum som integreras i den nuvarande huskroppen. Målet med arbetet var att med hjälp av kriterierna ekonomi, miljö och kvalitet utreda vilket alternativ som är bäst lämpat vid renovering; att bygga in badrumsmoduler eller att renovera befintliga badrum. Dessutom ska hyresgästernas åsikter i frågan utredas i form av en enkät.

Detta examensarbete har utförts i samarbete Statens Fastighetsverk. I dagsläget pågår renoveringen av Nationalmuseum där byggnaden skall återställas till sitt ursprung och ett nytt ventilationssystem skall tillgodose ett stabilt inneklimat för bevarandet av museiföremålen. Examensarbetet undersöker hur de krav som ställs på ventilationssystemet kan kombineras med de begränsningar som byggnadens kulturminnesmärkning medför genom att besvara frågan ?Hur kombinerar man dagens behov av installationer med en kulturhistorisk byggnad utan att påverka det kulturhistoriska värdet?? För att exemplifiera denna problematik presenterar vi ett principiellt lösningsförslag för installationssamordningen till en utvald del av byggnaden.Ventilationsförsörjningen till utställningssalarna på Plan 4 utgör ett av de svåraste samordningsområdena i byggnaden. Det valda utrymmet för lösningsförslaget är bjälklaget på Plan 6 som skall försörja en av dessa salar.

A lot of houses built during the Million Homes Programme are in need of major renovation. Today?s technology and materials are better than in the 60?s and 70?s. Both Swedish government and the European Union have set climate goals regarding energy consumption by 2020 and 2050. Achieving these goals would require better standards in buildings than the Building regulations demands, such as Umeå municipality?s construction requirements for new buildings.The report aims to investigate if a renovation of apartment buildings from the Million Homes Programme can reach Umeå municipality?s construction requirements.

Balkonger har funnits i Sverige i över 200 år och är nu på modet. De är i allmänhet utsatta för stora påfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet måste renoveras. De är byggda med dåtidens teknik vilket innebär att de bildar en köldbrygga.Denna rapport är till för att vägleda fastighetsägare vid en renovering av utanpåliggande balkonger i betong. Metoder på marknaden har undersökts med hjälp av intervjuer och litteraturstudier.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel.

Bakgrunden till arbetet ligger i de lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2009. Med hjälp av dessa blir det möjligt att inrätta ägarlägenheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gäller för att få inrätta ägarlägenheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förväntningarna på den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfällen sedan 1990-talet har frågan om att få inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt s.k. ägarlägenheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket är avgörande för att kunna skapa ägarlägenheter.

Ett hållbart byggande har de senaste åren blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav på byggnadens energianvändning vilket bl a förutsätter en god lufttäthet. De hårdare ekonomiska kraven har även lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning är att kunna kombinera en lufttät byggnad med en hög prefabriceringsgrad.

Ett hållbart byggande har de senaste åren blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav på byggnadens energianvändning vilket bl a förutsätter en god lufttäthet. De hårdare ekonomiska kraven har även lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning är att kunna kombinera en lufttät byggnad med en hög prefabriceringsgrad.

Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad.

Omplanering och ombyggnad av befintlig fjällstation.

Denna studie har utförts med avseende på förvaltning av byggnader enligt BREEAM In-Use, som används för miljöcertifiering av befintliga byggnader. Rapporten är inriktad på aspekterna av att certifiera en byggnads förvaltning samt den verksamhet som förs inom denna. Kopplingen mellan brukaren och förvaltaren är väsentlig för att säkerställa att man uppnår de krav som BREEAM ställer. Ett hjälpmedel för att främja denna kommunikation mellan dessa parter är de gröna hyresavtal från fastighetsägarna, som har visat sig vara en nödvändig länk. Det har visat sig att befintlig förvaltningsmetodik behöver utvidgas i dess rutiner och att kunskap om BREEAM är nödvändig inom förvaltningen.

Påbyggnader är ett sätt att öka möjligheterna för att skapa fler bostäder eller lokaler när markytorna inte räcker till. Efter att det tidigare förbudet på att konstruktioner med trästomme inte fick byggas högre än två våningar försvann, är det nu möjligt att göra en påbyggnad i trä. Trä är ett lätt material som passar bra för en påbyggnad, på grund av att den tidigare konstruktionen inte behöver förstärkas i lika stor grad ifall man skulle använt sig av en stål- eller betongstomme. En hög byggnad behöver stabiliseras mot horisontalkrafter. Ett sätt att göra detta är att utforma de bärande väggarna som skjuvväggar.