Uppsatsen syftar till att undersöka hur anställda på ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. Då vi med vår studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar i projekt på Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi låtit vår empiri styra vilka områden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal områden som vi diskuterar i vår analys.Vårt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet på olika sätt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivån i projektet uppfattar kreativitet främst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare på den övre nivån framförallt innebär utvecklande av processer och arbetssätt.

The purpose of this thesis is to identify and analyse the view and consciousness of history present in essays written by Swedish high school students in 1877 and 1929. A theoretical framework was established in order to accomplish this, based on the theories of Peter Aronsson and Jörn Rüsen (through Lars Andersson Hult) that defines consciousness of history through a matrix that expresses a progression as well as a scaling complexity. Furthermore, the theories of Knut Kjelstadli and Magnus Hermansson Adler were adopted to establish two different types of view of history: one adhering to a view of history where groups and individuals are seen as integral to the progression of history, and the other explains historical process through more functional explanations, such as dependant on cultural and social structures.This framework erects ideal-types of different types of view and consciousness of history, and the thesis at hand strives to categorise the different kinds of view and consciousness of history found in the studied essays in accordance with these ideal-types through two different models based on the above mentioned theories.The findings presented here largely point to a view of history that is largely centered on an actor-oriented view of history, where individuals such as kings and generals are given a central position when historical events are being narrated, and is present in both 1877 and 1929, with some shifting nuances. As for the consciousness of history the lion part of the analysed texts can be seen adhering to a more traditional type of consciousness in 1877, although a slight shift can be seen towards a more complex type of consciousness in the texts from 1929..

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

This essay is written in order to expose the construction of collective identity in textbooks for Swedish as a second language. To help visualize the process that shapes and categorize sub-jects based on a relational identity formation I assume mostly from Ernesto Laclau and Chan-tal Mouffe's discourse analysis theory frame. The paper called it as discourse theory. There are two textbooks in Swedish as a second language to be studied. Based on the textual materi-al found in the textbooks I perform a discourse analysis involving mainly focus on relational identity construction.

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utsträckning för att ha anställda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sätt att hjälpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid är att erbjuda så kallad karriärplanering. Det traditionella sättet att jobba med karriärplanering, det vill säga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, är inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet är det också möjligt att via e-learning genomföra karriärplanering. Att utifrån e-learning inhämta kunskap, kräver stor självdisciplin och prioritering av individen, och det finns både för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriärplanering via e-learning, "K-modellen", utifrån ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar på funktionalitet i termer av upplevde återkoppling och användbarhet i termer av användarvänlighet.

This research overview examines what research says about upper secondary school students' difficulties with complex numbers. The three main areas covered are general difficulties with complex numbers, how to teach the subject, and whether the history of complex numbers can be beneficial in this teaching. A historical deep dive into the history of complex numbers is also included to further investigate this idea. The results show that upper secondary school students struggle with complex numbers in various ways. The name of the subject creates a negative connotation, as it is initially perceived by students as fictional and complicated. Furthermore, a consequence of the inherently abstract nature of complex numbers is that gaining a comprehensive understanding of them is challenging.

This study concerns ways in which Muslims in Sweden construct their identities. The theoretical approach of the study is based on the assumption that people construct their identities through narratives. Circumstances such as time, place, and relationships affect how narratives are told and therefore how we perceive ourselves and the world around us.In the wake of 11th of September 2001, the old colonial narrative of ?the West vs. the East? has become powerful, and makes many question the possibility of successfully integrating Muslims immigrants in Western countries.

The purpose of this degree project is to clarify how five Kenyan Life Skills teachers discuss about hiv and aids education. Furthermore, to reveal whether the validity claims in their verbal communication refers to facts, morality or personal experiences. This, I will study by examine the teachers knowledge of, and attitudes towards, the disease. The teaching methods they are using and the basis of their validity claims. I have chosen to use semi-structured interviews as method and the theoretical framework is based on Jürgen Habermas theory of universal pragmatics.My result shows that there is a dilemma about whether the respondents knowledge is sufficient or insufficient.

This is a study of American Methodist Mission in Sweden and how this mission eventually formed the Methodist Church in Sweden 1876. The mission began as a consequence of returning Swedish emigrants and sailors who had encountered Methodism in America, mainly through the works of Swedish-American missionary Olof Gustaf Hedström on the Bethel ship in New York. During the 1850?s Methodist missionaries were sent to Scandinavia by the American Missions Society. The first to come to Sweden was Johan Peter Larsson, who spent two years in Sweden in 1854 before he was transferred to Norway.

The purpose of this study was to investigate how Islam and Muslims are portrayed a) in results from studies on Swedish teaching materials, and b) in articles in Swedish media newspapers. The study was conducted through two separate studies. In the first study, five previous research reports on how Islam and Muslims are portrayed in Swedish teaching materials were analysed in order to discern the main results regarding the portrayal of Islam and Muslims. In the second study, newspaper articles from 11 Swedish newspapers were analysed in order to discern which central themes emerge in the description of Muslims and Islam in said newspaper articles, as well as which properties and features are attributed to Muslims and Islam in the articles studied. In both studies, the data was analysed inductively through a qualitative content analysis.

This study centres on the question of how interfaith dialogue can function as a meeting place for young people from different social and cultural backgrounds. The study is based on qualitative interviews with five young participants in an interfaith project taking place in Sweden in 2013 and 2014. For reading the material through a lens of late modern religiosity, Heelas and Woodheads thesis of a spiritual revolution was used. To be able to conclude whether the religiousness of the participants functions as a social resource, Hammack and Cohlers term narrative engagement is used. Lastly Knitters models of theologies of religions was used in the analysis of how the participants reads and understands their own and the others faiths.The study shows that the participants meet in the common aim of defining a religious identity in a late modern and pluralistic society.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejält de senaste åren och i takt med detta ökar även arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda på hur deltagare i sådana åtgärder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lärt sig skulle kunna bidra till att lättare ta sig in på arbetsmarknaden men även vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats på Pedagogiska institutionen i Lund under våren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. När vi genomförde våra intervjuer befann sig deltagarna ungefär halvvägs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Syftet med denna uppsats var att ifrågasätta den ofta antagna åsikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstämmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, såsom diskriminering, fördomar, segregering och motsättningar. Nordirland valdes som fallstudie på grund av att religionen där förespråkas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig åtgärd i syftet att lösa problemen i samhället.Slutsatsen är att religionen kan ha en värdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det är dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen på konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhället kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgångspunkt i uppsatsens resultat kan man således ifrågasätta religionens roll som en del av lösningen på problemen i dagens Nordirland, där en alternativ lösning istället kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen på religion och istället en uppmärksamhet på den nordirländska identiteten, som sällan förespråkats i historien..