Sök:

Sökresultat:

2240 Uppsatser om Religionsämnets historia - Sida 33 av 150

Afrika och den eurocentriska diskursen: En analys av globala perspektiv pÄ afrikansk historieskrivning

Den hÀr uppsatsen utgÄr frÄn hypotesen att Àven om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium sÄ kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska vÀrldsmarknaden; och detta har i sin tur pÄverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet dÀr VÀst uppfattas som ett ?facit? kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar pÄ Àr framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan Är 2000 och 2010. Den hÀr uppsatsen dra slutsatsen ? hÀr presenterad i breda drag ? att det Àr vÀldigt fÄ undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet pÄ Afrikas historia som sin utgÄngspunkt.

Gyllebo Slott : parkens och trÀdgÄrdens historia, nutid och framtid

Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

Scilla-slÀktets anvÀndningsmöjligheter i Sverige : med utgÄngspunkt i stÄndort, egenskaper och historia

This study investigates the main question ?How can the small, blue spring bulb genera Chionodoxa, Puschkinia and Scilla be used in Swedish outdoor settings, with main focus on the genus Scilla?? This is done by answering four sub-questions: Which of these Scilla-species are hardy in Sweden? Which are their characteristics and habitats? What does their history of application look like? What is commercially available today? The aim of the work has been to make a survey of hardy and available Scilla-species, their character-istics, field of application and history. The purpose is to create a tool in the work with geophytes in different outdoor settings in Sweden, and to contribute to the discussion of new fields of application for bulb plants, such as Chionodoxa, Puschkinia and Scilla. The questions are answered through literature studies and discus-sions with knowledgeable persons in the field. First, an investigation and a survey of Scilla-species hardy and commercially available in Sweden, will be presented, where information of appearance, charac-teristics, habitats, varieties and historical and present application of the species will be found. With this background, a discussion around all the questions, today?s use and also new fields of application, has been carried through. The conclusions made from this study, are that there are today 15 Scilla-species commercially available and hardy for the Swedish climate.

"Det Àr konstigt att det Àr svenskar som Àr minoritet i den hÀr skolan i Sverige" : En undersökning av elevers identitetsskapande i relation till den mÄngkulturella skolan

It is in a time of changes when the human being mainly seeks for its identity. In today?s globalized and internationalized society where people meet whom belongs to various religions, talks different languages and are carrying on different values and previous experiences. This has resulted in a multiculturalism and diversity in the "Swedish school". As a teacher and pupil in this school of multiculturalism you are daily faced by individuals that either you define yourself as or in relation to.The purpose of my study is for me to show how pupils with foreign background look on the multicultural school, and also how they create their identity in relation to the diversity offered by the school.

Tjusarkonungen - Studie kring hur Gustav III har framstÀllts i skolans lÀroböcker 1902 - 2005

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans lÀroböcker i historia. Studiens syfte Àr att undersöka och redogöra för hur framstÀllningen av Gustav III i svenska lÀroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förÀndrats under Ären 1902-2005. Vidare Àr syftet att studera huruvida denna framstÀllning Àr redovisad som en beskrivande, berÀttande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i lÀroböcker. Uppsatsens slutliga syfte Àr att undersöka hur Gustav III har framstÀllts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det kÀllmaterial som studien bygger pÄ Àr sju lÀroböcker tryckta mellan Ären 1902-2005.

Veteranbilar som fascination : Historiebrukets yttringar i praktiken

I denna uppsats har jag undersökt vad unga mÀnniskors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material bestÄr av intervjuer gjorda med mÀnniskor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrÄn Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger pÄ nÄgra hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgÄs med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa mÀnniskor en chans att bli nÄgon, vara nÄgon samt fÄ vara nÄgon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nÀmnare. Rörande dessa mÀnniskors medvetenhet kring historia har jag antagit att mÄnga Àr medvetna men att det Àven finns de som inte Àr det.

MÄlstyrd undervisning : Tolkning och omsÀttning enligt nÄgra gymnasielÀrare.

Jag hade inte kommit i kontakt med nÄgon undersökning som fokuserat pÄ lÀroböckers behandling av miljön, vilket lÀmnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev dÀrmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnÄs genom att studera tvÄ gymnasielÀroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till bÄda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det Àr Epos författare som gör detta mest konsekvent. I bÄda böckerna behandlas mÀnniskans samspel med naturen frÀmst i Àldre kulturer, men Àven i stor utstrÀckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som vÀxte fram pÄ 1960-talet. Vad det gÀller karaktÀren pÄ de miljöperspektiv som uttrycks sÄ utgÄr majoriteten av dessa frÄn hur naturen och de omgivande förutsÀttningarna pÄverkat mÀnniskan och dess samhÀllen.

Vad ska man lÀra sig? : En textanalys pÄ kursplanerna Gy -07

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

Kampen för en jÀrnvÀg mellan PiteÄ och norra stambanan 1891-1911

Avsikten med uppsatsen har utifrĂ„n ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att fĂ„ en bibana byggd och bekostad av staten mellan PiteĂ„ och norra stambanan under Ă„ren 1891-1911. Metoden Ă€r komparativ och kvalitativ vilket innebĂ€r att studien grundar sig pĂ„ de argument aktörerna framhĂ„ller nĂ€r det gĂ€ller att motivera de olika strĂ€ckningsförslagen inför varandra, lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet Ă€r till en del av lokalhistorisk karaktĂ€r, verk i teknikhistoria och svensk historia men det huvudsakliga materialet kommer ur PiteĂ„ kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) DĂ€r finns protokoll, brev, rĂ€kningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck frĂ„n riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer Ă€r uppsatsen skriven helt kronologiskt för förstĂ„elsens skull.

Fransk historisk litteratur pÄ svenska 1930-1980. : en annoterad förteckning.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. KÀlla vid sammanstÀllningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin Àr uppstÀlld enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lÀmpliga tidsperioder för att göra materialet mer lÀttöverskÄdligt.

MÄngkultur, historia och samhÀlle

Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Att bygga staden i fyra dimensioner: personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare samt exemplet Heliodal i Rönninge.

Examensarbetet bestÄr av tvÄ fristÄende delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: nÄgra personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhÀllsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhÀlle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt nÄgra olika aspekter pÄ tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrÀvande, lÄngvarigt resultat, kontinuerlig process, förÀnderliga premisser, pÄverkan pÄ vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? Àr en beskrivning av villaomrÄdet Heliodal, dess karaktÀrsdrag och historia och förslag pÄ hur de kan tillvaratas. Den Àr utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som övervÀger att köpa tomt och bygga villa i omrÄdet och baseras pÄ en verklig detaljplan för ett omvandlingsomrÄde i Salems kommun. ErfarenhetesmÀssigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestÄ av kataloghus. I broschyren beskrivs omrÄdets lÀge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktÀrsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag pÄ hur den enskilda byggherren kan tÀnka vid val av hus och tomt för att fÄ bebyggelsen och tomtens utformning att smÀlta in i omrÄdet.

Följ pengarna! /Follow the money!

En lÀrare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlÀtta att fÄ inspiration frÄn andra lÀrare till undervisningen. Vi har dÀrför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Som arbetsmetod har vi anvÀnt oss av Storylinemetoden. Storyline berÀttelsen tar oss med pÄ en resa tillbaka till 1900 ? talets början.

Arbetslöshet i TrollhÀttan 1880-1910 : en studie om de arbetslösas, arbetarnas, arbetsgivarnas och kommunens ÄtgÀrder angÄende arbetslöshet

This is an essay about unemployment in TrollhÀttan during the period 1880-1910. In my essay I write about what was made to help the ones who were unemployed. I ask the questions: What did the society, the workers and last but not least the unemployed themselves do?My conclusion is that some things were done. For example were The Labor Unions in their growth and economical support from them and the county could help some people.

Barn- och fritidsprogrammet i fokus : En studie om utbildningens framvÀxt i Norrköping

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->