Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Syftet med denna studie var att undersöka elevers användning av lösningsstrategier i subtraktion samt lärares och läromedlens framställning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgångsrik undervisning i subtraktion, med fokus på lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i åk 3. Metoder i studien var elevenkät, intervju med lärare och läromedelsgranskning. Data bearbetades med hjälp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrån olika lösningsstrategier. Resultatet visar på en större variation av lösningsstrategier i undervisningen än i elevernas uträkningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i matematik ändrar sin undervisning efter att de deltagit i en kompetensutveckling i form av tre Learning studies. Lärares användning av exempel i undervisning samt skillnader i vad som görs möjligt att lära studeras. Data består av totalt fyra lektioner där två lärare undervisar två lektioner var. En lektion före respektive efter att de deltagit i Learning studies videoinspelades. Variationsteorin är teoretiskt ramverk i studien.

I detta arbete studeras metoder att lära ut jazzimprovisation på elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrån litteratur och tidigare forskning, ämnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lära ut detta på elgitarr. I resultatdelen redovisas och jämförs vad fyra elgitarrlärare vid kulturskola och gymnasium tänker kring ämnet jazzimprovisation, samt metoder för att lära ut det. De berättar utifrån sin erfarenhet som elgitarrlärare om vilka svårigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning på elgitarr. De talar också om metoder de inte använder i dagsläget, men kan tänka sig använda.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år.I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet.Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass ? utfört på rätt sätt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen.

Vad är sväng och hur lär man ut det ?rätta svänget?? Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar sväng samt få en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av sväng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga är aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av didaktiska perspektiv på undervisning och lärande med särskilt fokus på de didaktiska frågorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansåg att sväng är ett viktigt moment inom folkmusiken men att det är något de sällan pratar om.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elevernas intresse till teknik påverkas av att aktivt arbeta kring elektricitetsrelaterad teknik. Synen på aktivt lärande är baserat på de litteraturstudier vi genomfört i vår bakgrund, samt även förankrat i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes under sju veckor med 21 elever i skolår fem. De mätmetoder som vi använde oss av var enkäter och observationer. En enkät besvarades inför undersökningen och den andra vid sista lektionstillfället.

Sammanfattning Odqvist, Caroline. (2007) Undervisning i ridning under adolescensen ? vad motiverar eleverna? Teaching riding during adolescent - What does motivate the students? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på mer om hur elever med ridundervisning i gymnasieskolan upplever en del av de bakomliggande faktorer som motiverar dem till att fortsätta utöva sitt intresse under adolescensen. Vidare vill jag även undersöka vad eleverna uppfattar som positiv pedagogik och vad vi som lärare då kan göra för att få eleverna mer motiverade.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är allasituerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöralärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkathur lärarna resonerar.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende på var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda på på vilka sätt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan påverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, där två klasser i årskurs 8 har arbetat med ett tema kring hållbar konsumtion av kläder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid två tillfällen fått gå till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har båda klasserna fått likartad undervisning av samma lärare.