Sökresultat:
315 Uppsatser om Religiös stat - Sida 5 av 21
Myndigheter och individer : Tre brukarorienterade myndigheters kommunikation, samverkan och myndighetsutövning
Bakgrunden till uppsatsen Àr brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det Àr förutsÀgbarheten eller flexibiliteten som Àr viktigast i beslutsfattandet för att fÄ adekvat hjÀlp nÀr man har ett funktionshinder. Vi har nÄgon gÄng kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av förÀldraförsÀkringen eller genom skolan, men det finns individer som har mÄnga olika möten med myndigheter och dÀr kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet.Studiens utgÄngspunkter för den teoretiska referensramen Àr kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvÄrighet. DÄ kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlÀngda handlÀggningstider. LÀkarintyg har varierande kvalitet som ocksÄ kan vara en del i kommunikationssvÄrigheterna. Bristande samverkan Àr en annan.
Ekonomisk brottslighet - ett sÀtt att överleva? : En studie inom Hotell- och Restaurangbranschen
Den ekonomiska brottsligheten Àr ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr stat och kommuner gÄr miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, dÀr det oftast Àr lÀtt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen Àr den bransch som Àr sÀrskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.Syftet med denna uppsats Àr att mot bakgrund av avgjorda domar gÀllande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet Àr rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet.Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen Àr ett rationellt val..
De estlÀndska myndigheternas roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda 1997-2000
Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.
Moraliska aspekter pÄ belöningssystem
Syftet med vÄr uppsats var att analysera vilken moraluppfattning som ligger bakom olika aktörsgruppers stÀllningstaganden kring hur belöningssystemen i stora svenska företag Àr utformade och huruvida de anses vara etiskt försvarbara. För att göra detta har vi uttgÄtt frÄn tre olika etiklÀror och dessa Àr: konsekvensetiken, pliktetiken och diskursetiken. Vi har kommit fram till att aktörsgruppernas moraluppfattning kan hÀrledas ur alla tre etiklÀror. Dock har vi funnit stöd för en tydligare konsekvensetik hos Àgarna och ledning, samt en mer tydlig pliktetik hos anstÀllda samt stat och myndigheter. Diskursetiken har dÀremot varit svÄrare att hÀrleda..
Den jordanska ekvationen : Islamister och kungahuset pÄ vÀg mot demokrati?
Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat pÄ vÀg mot en demokrati. Med en sÄdan sjÀlvbild blir islam en integral del av samhÀllet. Det stöd som det jordanska samhÀllet gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit nÄgot som kungahuset mÄste ta med i berÀkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé dÄ man genom ett samarbete med kungahuset bÄde kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den demokratiska processen i Jordanien kan sÄledes ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..
Mellan retr?tt och nyorientering. En studie om det offentliga ledarskapet.
Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.
Statens skyddsroll och den individuella friheten: den svenska statens Äsiktsregistrering av svenska medborgare under det kalla kriget
Under det kalla kriget hÄrdbevakades sammanslutningar pÄ den yttersta vÀnsterkanten av de svenska sÀkerhetstjÀnsterna genom kontroversiella metoder sÄsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare Äsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att sÀkra det rÄdande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okrÀnkbar rÀtt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att sÀkerstÀlla att dessa friheter inte utsÀtts för krÀnkningar.
StrÀvan efter hÄllbar utveckling ? En nödvÀndig strategi för morgondagens livsmedelsbutik?
Uppsatsens syfte var att ge ett svar pÄ huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hÄllbar utveckling. Dessutom Àmnade vi skapa förutsÀttningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske pÄ ett sÄ miljövÀnligt sÀtt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tvÄ olika livsmedelsbutiker med den gemensamma nÀmnaren att bÄda uppfattas som miljövÀnliga. Coop Konsum Avenyn som Àr en stor och vÀlsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken Àr en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand pÄ omfattande intervjuer med de bÄda butikernas chefer men Àven pÄ observationer samt olika typer av dokument rörande livsmedelsbutikerna.
AffÀrsmÀssigt motiverad - en analys av begreppet i rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna
De första reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar trÀdde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som dÄ infördes fanns det möjlighet att undgÄ bolagsbeskattning i Sverige med hjÀlp av s.k. rÀntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skÀrpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.Den nya huvudregeln innebÀr att alla lÄn i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln fÄr anses vara tÀmligen lÀttillÀmpad och har inte heller diskuterats nÄgot avsevÀrt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k.
Vad beror ökningen av anmÀlda ekobrott pÄ?
Ă
r 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i mÄnga lÀnder. I Sverige finns det olika verksamheter som har sÀrskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem Àr Ekobrottsmyndigheten som varje Är genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lÄgkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i mÄnga branscher. AnmÀlningarna har ökat kraftigt de senaste Ären.
FörhÄllandet mellan den fria rörligheten inom EU och internationella dubbelbeskattningsavtal : En analys med utgÄngspunkt i EU-domstolens praxis
NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.
Bortförda barn
Syftet med vÄr uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras nÀr ett barn olovligt har förts bort eller kvarhÄllits i en annan stat. 1980 Ärs Haagkonvention och 1980 Ärs EuroparÄdskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppvÀxt i en invand miljö. MÄnga lÀnder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkstÀllighet och erkÀnnande av utlÀndska vÄrdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjÀlp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning pÄ Internet, och utvalda rÀttsfall har vi förstÄtt hur lagen tillÀmpas i praktiken och vad begrepp sÄsom ?beaktansvÀrda skÀl? och ?hemvist? innebÀr.
Kemisk stabilisering av gruvavfall frÄn LjusnarsbergsfÀltet med mesakalk och avloppsslam
Mine waste from LjusnarsbergsfÀltet in Kopparberg, Sweden, is considered to constitute a great risk for human health and the surrounding environment. Some of the waste rock consists of sulphide minerals. When sulphide minerals come into contact with dissolved oxygen and precipitation, oxidation may occur resulting in acid mine drainage (AMD) and the release of heavy metals. The purpose of this study has been to characterise the waste material and try to chemically stabilize the waste rock with a mixture of sewage sludge and calcium carbonate. The drawback of using organic matter is the risk that dissolved organic matter can act as a complexing agent for heavy metals and in this way increase their mobility.
Revisionsplikt 1895-1983 Ett historiskt perspektiv
Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ămnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .
En enkÀtundersökning om lÀrares syn pÄ hur de arbetar med mÄl i grundskolan : A survey of teacherŽs views on how they work with the goal in elementary school
Detta Àr en uppsats om lÀrares syn pÄ mÄlstyrningen vid tvÄ skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnÄr de uppsatta mÄlen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkÀtstudie. Resultatet visar att mÄnga lÀrare uppfattar att mÄlen Àr otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. AngÄende hur man mÀter att eleverna uppnÄr mÄlen blev resultatet att det finns en mÀngd olika metoder att tillgÄ som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lÄng arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.