De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem. I Karlskrona har länge stora delar av staden varit stängda för allmänheten på grund av militären och det är också det militära som till stor del styrt stadsbyggandet.

Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida, och i så fall på vilket sätt, EU-domstolens avgörande Eurofood och därpå följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jämförelse med rättsläget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats är att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mån har försvårat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sätespresumtionen med hänvisning, såsom primärt och avgörande skäl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat där den aktuella domstolen är belägen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat där bolaget även har sitt säte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sätespresumtionen enbart kan brytas med hänvisning till objektiva och fastställbara omständigheter för tredje man. Därvid uttalades att när ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat där det registrerade sätet är beläget, är den omständigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillräckligt för att kullkasta presumtionen.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet med studien är att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap på. Uppsatsen är av ren textanalytisk art och är skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frågor som kan användas i vidare forskning och diskussion.Frågeställningarna:? Hur får centrala tecken i valt material sin mening utifrån en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella gränser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie är diskursanalys som även är en del av teoribygget. Jag har använt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet består av sex stycken C-uppsatser från Institutionen för socialt arbete från Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken kunskap och vilka värderingar som finns i klädesbutiker angående kemikalier i kläder och om ekologiska alternativ. Jag vill även undersöka på vilket sätt information kan påverka butikerna till att agera i linje med en hållbar utveckling. Särskilt vill jag undersöka hur butikernas företagskultur påverkar deras strategiska arbete. Jag har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat 13 butiksinnehavare i centrala Malmö. Först träffade jag intervjupersonerna i deras butiker, några månader senare ringde jag upp var och en för att se om de tänkt något på det vi samtalat om eller till och med gjort några förändringar. De flesta av intervjupersonerna visste mycket lite om vad det finns för regler gällande kemikalier i textil, de hade dock viss kunskap om ekologiska kläder.

När en brist har konstaterats i transportsystemet påbörjas en omfattande planeringsprocess. Den gamla planeringsprocessen var långdragen och man stötte ofta på hinder i ett senare skede av planeringen i form av överklaganden eftersom de föreslagna åtgärderna inte var förankrade hos alla berörda parter.2010 föreslog regeringen att planeringen enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg skall ersättas med en sammanhållen process istället för att innefatta flera planeringsskeden som tidigare. Under den nya processen ska samråd ske fortlöpande och avsikten är att det ska bli lättare för allmänheten att överblicka processen.Då arbetssättet med åtgärdsvalsstudier (ÅVS) endast tillämpats i två till tre år är av intresse att få en ökad förståelse för hur ÅVS passar in i den befintliga planeringsprocessen hos aktörerna. Genom intervjuer skall ansvar och befogenheter hos aktörerna klarläggas. Det är även intressant att utreda hur de olika aktörerna arbetar för att ta tillvara på den information och de resultat som framkommer under en åtgärdsvalsstudie.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Spänningsförhållandet mellan det allmänna och den enskilde är särskilt påtagligt i den verksamhet som Försäkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten ägnar sig åt utpräglad myndighetsutövning vid sin ärendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det är därför nödvändigt att den enskilde skyddas från godtycklig maktutövning och tillförsäkras rättssäkerhet enligt grundläggande rättsstatliga principer. Försäkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den återkommande kritiken mot Försäkringskassan är befogad ur ett rättsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgränsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsäkringen.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Syftet med ett servitut är att förbättra en fastighet genom att tillföra funktioner som fastigheten är i behov av men som inte kan tillgodoses inom fastighetens egen tomtgräns. Vad som menas med servitut är att en ägare av en fastighet genom avtal kan få rätt att nyttja en annan fastighet. Men för att få kallas servitut så måste några villkor vara uppfyllda, dessa kallas servitutsrekvisit. Den fastighet som erhåller servitut kallas härskande fastighet och den fastighet som belastas av servitutet kallas tjänande fastighet. Viktigt att nämna när det gäller servitut är att det inte har någon tidsgräns, enligt JB 7:6, och att det är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren vilket gör att det följer med fastigheten vid eventuell försäljning.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall på vilket sätt, det skett en förändring av RN:s disciplinärenden från och med juli år 1995 till och med år 2003. Vidare är syftet att, om förändringar ägt rum, undersöka huruvida och i så fall på vilket sätt dessa förändringar har något samband med de senaste redovisningsskandalerna. Utifrån disciplinärendena samt intervjuerna är sist men inte minst syftet att undersöka om det finns någon eller några indikationer på att maktstrukturen inom normbildningen kan ha förändrats. Författarna har valt att använda sig av en induktiv metod som har inslag av en deskriptiv ansats. Metodvalet innefattar en dokumentstudie, delstudie 1, benämnd innehållsanalys samt intervjuer, delstudie 2.