Sök:

Sökresultat:

315 Uppsatser om Religiös stat - Sida 14 av 21

Social ekonomi : En studie av hur mindre fotbollsföreningar pÄverkas av förÀndrade förutsÀttningar i samhÀllet

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och dÀr arbetskraften stÀller upp frivilligt. Den hÀr studien har sin fokus pÄ hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar pÄverkas av förÀndrade förutsÀttningar i samhÀllet.Undersökningen som genomförts Àr kvalitativ och gjordes med hjÀlp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som anvÀnts vid mitt urval Àr att respondenterna mÄste vara med i en styrelse och dÀr som kassör eller ordförande.De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav tvÄ i Töreboda, tvÄ i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.Vid studien har framkommit att:* De föreningsmÀnniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust pÄ framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.* Det finns sÀmre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att mÄnga inte vill ta pÄ sig ett styrelseuppdrag och dÄ speciellt som kassör eller ordförande.* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara sjÀlvfinansierade skulle det innebÀra katastrof för verksamheten.

Socialt kapital i ett diktatoriskt DDR?: en undersökning av det sociala kapitalets pÄverkan pÄ mÀnniskorna som levt i fd. DDR

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.

Etnicitet i Rwanda och Burundi, En komparativ studie med fokus pÄ etnisk konstruktion och konflikt

VÄr uppsats Àr en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus stÄr pÄ vilket sÀtt etnisk polarisering har skapats och lett till Äterkommande konflikter. Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svÄrare konflikter Àn Burundi? Vad har de bÄda lÀnderna gemensamt och vad skiljer dem Ät? BÄda Rwanda och Burundi Àr rankade etniska system dÀr social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktÀr. Rankade system kan utvecklas Ät olika hÄll dess tvÄ lÀnder Àr goda exempel pÄ detta.I frÄga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det Àr myter som har spelat stor roll.

Strategisk fastighetsförvaltning : Fallstudien Stockholms Hamns fastighetsföretagande i Frihamnen

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus pÄ underhÄllsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestÄnd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjÀlp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen Àr utformade som en punktlista dÀr brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhÄllsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i frÄga hur arbetet har förÀndrats över tid men Àven vikten av att underhÄlla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter dÀr verksamheten styr lokalanvÀndningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande dÀr stat, kommun och landsting Àr en av de största aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs dÀr syftet att frÀmja konkurrens alltför ofta istÀllet blir konkurrensbegrÀnsande vid planering och bestÀllning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgÄr frÄn Stockholms Hamn fastighetsbestÄnd och tre stycken fastigheter plockas ut ur bestÄndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 Àr kÀrnfastigheten, Magasin 6 Àr en osÀker fastighet som ej har nÄgot att göra med kÀrnverksamheten och Hus P Àr en övrig fastighet som pÄ sikt skall rivas.Modellen tittar nÀrmare, för respektive fastighet, pÄ verksamhetsplanering och underhÄllsplanering, respektive fastigheters förutsÀttningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsomrÄdena mellan hyresgÀst och hyresvÀrd avseende underhÄllet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn Àr ett vÀlskött företag med större potential Àn vad de idag utnyttjar.

"Vi kan ju inte leva i ett land som Àr tvÄdelat" : En kvalitativ undersökning om hur situationen ser ut för invandrade akademiker pÄ den svenska arbetsmarknaden

Syftet med uppsatsen Àr att belysa invandrade akademikers svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden och empirin bestÄr av sex intervjuer; varav fem arbetsförmedlare och en introduktionsförmedlare. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka hinder finns och hur ser situationen ut pÄ den svenska arbetsmarknaden för invandrade akademiker?Jag anvÀnder mig av empirin som bestÄr av intervjuer och belyser den med teorier, varav den övergripande teoribildningen Àr Erving Goffmans teori i boken Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Bakgrunden till uppsatsen Àr statistik frÄn integrationsverket som visar pÄ att sysselsÀttningsgraden för inrikes födda ligger pÄ 75 % medan den för utrikes födda ligger pÄ 59 %. Statistiken visar Àven att invandrare, Àven de med akademisk utbildning, ofta hÀnvisas till vissa branscher, som industri och vÄrdyrken, och Àven till lÄgbetalda arbeten.

En jÀmförande studie mellan shiamuslimsk teori och systemet i Iran

I samband med den islamiska revolutionen i Iran Är 1979 institutionaliserades tanken om nödvÀndigheten att upprÀtta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rÀttslÀrd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen Àr fördold. FrÄgan Àr dock hur vÀl detta styre kom att sammanfalla med det som ska rÄda under denne, imam al-Mahdi. Det Àr detta som denna uppsats Àmnar undersöka. TillvÀgagÄngssÀttet för att göra detta, det vill sÀga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter pÄ omrÄdet och i mindre mÄn undersöka internetkÀllor.

Region och regional identitet i diskursen om SkÄne och VÀstra Götaland

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetÀnkande för regeringen. I sitt slutbetÀnkande föreslÄr ansvarskommittén en omstrukturering dÀr 6-9 regionkommuner kommer att ersÀtta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 lÀn, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersÀtta dagens 21 lÀn. Den föreslagna omstruktureringen har fÄtt regionaliseringsdebatten att Äter blossa upp i Sverige. I debatten Àr det tydligt att kÀnslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, dÄ vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta pÄ? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frÄgor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

Varför byggs det inte fler bostÀder? : En studie av de problem och hinder som föreligger vid nybyggnation av hyresrÀtter i Stockholm

Stockholms befolkning vÀxer för varje dag som gÄr och det finns ett stort behov av bostÀder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillrÀckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio Ären har det varit en omfattande utveckling av ombildningar frÄn hyresrÀtter till bostadsrÀtter. Samma utveckling syns ocksÄ i andelen hyresrÀtter kontra bostadsrÀtter i nybyggda bostÀder. Den hÀr kandidatuppsatsen tar sin utgÄngspunkt i varför det inte byggs mer bostÀder i allmÀnhet och hyresrÀtter i synnerhet i StockholmsomrÄdet.

Medling vid brott - en brottspreventiv metod?

Huvudsyftet med detta arbete var att utreda hur medling vid brott gÄr till i Sverige samt vilka faktorer som möjligtvis kan pÄverka medlingsresultatet. Rapporten bygger frÀmst pÄ en rÀttsvetenskaplig utredning av relevant litteratur gÀllande medling vid brott samt rapporter frÄn Brottsförebyggande rÄdet. Vi har valt att avgrÀnsa oss till medling vid brott frÀmst avseende unga gÀrningspersoner och de brottsutsatta vilka har pÄverkats av brotten. Vi har Àven valt att berÀtta hur medlingsverksamheten ser ut i Sverige i dagslÀget och försökt fÄ en bild av vad som behöver utvecklas eller saknas i medlingsverksamheten. Lag (2002:445) om medling med anledning av brott trÀdde i kraft 1 juli Är 2002 och medlingsverksamheten har sen dess utvecklats och expanderats i Sverige.

TioĂ„rsregelns, 3 kap 19 § inkomstskattelagen, existens i svensk rĂ€tt - Är regeln begrĂ€nsad av skatteavtal - Är regeln förenlig med de fria rörligheterna i EUF-fördraget?

Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.

KyrkogÄrden - en plats för de levande

KyrkogÄrdshistorien frÄn yngre stenÄlder fram till dags dato Àr en spÀnnande resa. Platsen har genom tiderna tjÀnat flera syften, inte bara begravningsplatsens. Kraven som styrt utvecklingen har varit sÄvÀl teologiska och politiska som hygieniska och ekonomiska. En vanlig missuppfattning Àr att kyrkogÄrden alltid haft dagens utseende, en företeelse som dock inte strÀcker sig lÀngre bakÄt Àn till tidigt 1800-tal. Behovet av att blicka bakÄt och förstÄ sammanhang förklarar varför kyrkogÄrdsutvecklingen inte ska följa samma förnyelsetakt som samhÀllet i övrigt.

LÀnka IT-verksamhet med affÀrsverksamhet: IT-personalens förstÄelse

Ett Äterkommande problem Àr att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte Àr i enhetlighet med affÀrsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsomrÄden dÀr teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta pÄ Alignment och IT-management. IstÀllet för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för lÀnkning: att man ska lÀnka samman IT-verksamhet med affÀrsverksamhet sÄ att de gÄr i samma riktning. Jag har förstÄtt att det mest grundlÀggande, nÀr det handlar om lÀnkning, Àr att via strategier försöka fÄ IT-verksamheten att harmonisera med affÀrsverksamheten. Men strategier Àr artefakter och det Àr IT-personal som utför arbetet som ska stödja affÀrsverksamheten.

En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer pĂ„verkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och Österrike

Det sÀkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , Är 2001,sÄ institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar Är 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt Ätagande mot unionensframsteg och mÄlsÀttningar, inkluderande utrikes- och sÀkerhetspolitik. Denna förutsÀttning har skapat etttryck pÄ de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina sÀkerhetspolitika stÀllningstaganden till det nurÄdande europiska sÀkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstÄende förhÄllande och stÀller frÄgorom nÄgra centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebÀra enavveckling av först neutraliteten, dÀrefter alliansfriheten och slutligen innebÀra ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU.

Statens kontroll eller individens frihet : En ideologianalys av statens och individens roll rörande Sveriges och Portugals narkotikalagstiftningar

The European Union has created a common plan regarding narcotics use and abuse within the European member states. The aim here is to reduce the supply and demand for drugs among the citizens of the Union. However, the opinions on how to achieve these goals greatly differ among member states. The range of attitudes varies from the strictly restrictive attitudes of countries such as Sweden, to the complete decriminalization of personal possession of all narcotic substances in Portugal. The purpose of this paper is therefore to study the underlying attitudes and approaches that these two countries have, and hopefully to give some light to how come there is this big difference in legal frameworks regarding a rather delicate political question.

Makt, planering och miljonprogrammet : En maktanalys av bostadsomrÄdet Navestad och dess planering och utformning

BostadsomrÄdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige Ären 1964-1975. Miljonprogrammet var pÄverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhÀllsplanering, frÀmst funktionalismen dÀr vÀrden som rationalitet och förnuft var centrala. MÄnga av miljonprogrammets bostadsomrÄden, Àven Navestad, var ocksÄ influerade av grannskapstÀnkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet dÀr en god bostad skulle vara en rÀttighet för alla hade ocksÄ inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmÀktiges handlingar har studerats utifrÄn en maktteoretisk ansats utifrÄn frÄgestÀllningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mÄl som fanns och hur dessa utövade sin makt.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->