Sökresultat:
4190 Uppsatser om Religiös grupp - Sida 56 av 280
"HjÀlp det brinner!" : Hur förskollÀrare och grundskollÀrare beskriver specialpedagogisk handledning
Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.
En Projektgrupps lÀrande
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur
lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska
konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande
uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap.
Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och
högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap.
Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras
beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer
pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika
sÀtt..
Delaktighet och inflytande i undervisningen
VÄr studie Àr gjord för att se om det finns nÄgon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de pÄ? För att komma fram till detta har vi anvÀnt oss av observationer som metod och observerat Ärskurs fem-klasser pÄ tvÄ olika skolor. I arbetet har vi kopplat vÄr empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av behaviorismens grundlÀggande tankar om hur en miljö kan pÄverka ett beteende.
LÀrares syn pÄ individualisering : en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans tidigare Är
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med individualisering och vad individualisering innebÀr för dem. För att nÄ ut till en större grupp verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnde vi oss av enkÀter med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Resultatet visade att lÀrarna ser mÄnga fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgÄr frÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lÀrarna tog hÀnsyn till olika lÀrstilar genom bland annat att anpassa sÄvÀl material och lÀromedel till elevens kunskapsnivÄ..
Upplevelser av hjÀlpande och försvÄrande faktorer i KBT gruppbehandling för insomni.
Sömnstörningar Àr vanliga bland mÀnniskor och kan pÄverka bÄde livskvalitet och hÀlsa. Insomni Àr en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svÄrigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot mÀnniskor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva Ätta gruppdeltagares upplevelser av hjÀlpande respektive försvÄrande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser.
 Man mÄste ha skinn pÄ nÀsan ?dÄ funkar det! : En kvalitativ studie om kvinnliga byggmÄlares situation i en mansdominerad bransch.
I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.
Socialt nÀtverkande och informationsdeltagande i sociala intranÀt : En fallstudie av Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet
Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..
De fysiskt aktiva, vilka Àr de? : En enkÀtstudie om kapitaltillgÄngarna hos de fysiskt aktiva.
Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.
LÀroboksstyrd eller problemlösningsbaserad undervisning : En studie om elevers uppfattningar om matematikundervisningen
Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.
Det handlar om att trivas : En undersökning om ett klassrumsklimat dÀr alla kan utvecklas
Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass dÀr det uttalat arbetades för att stÀrka kamratandan med bland annat social och emotionell trÀning (SET) och andra gruppstÀrkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkÀt till klassen, en intervju med lÀraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen pÄverkades av mÄnga olika faktorer som gruppstorlek, kÀnslan av trygghet och ocksÄ rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vÄgade och lÀrde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade ocksÄ inverkan pÄ klimatet och förutom SET arbetade lÀraren Àven med olika former av samtal och en del massage..
Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt?
Sammanfattning
Titel: Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur
pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt?
Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten
Handledare: Thomas Danborg
Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola
Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp
Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och förstÄ hur den virtuella gruppen
pÄverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare
konflikthanteringssÀtt pÄverkas/förÀndras av den virtuella gruppens miljö.
Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna
uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundÀrdata
(litteraturstudien) och kompletera med primÀrdata (intervjuerna) ges det en
möjlighet till att tolka den informationen som framstÄr. Vi kan sÀtta det
?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nÄ studiens syfte.
Slutsatser: Den virtuella gruppens pÄverkan pÄ den dysfunktionella konflikten
Ă€r ett problem.
Att tiga Àr att samtycka
Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmÀlningsplikten, men ocksÄ erfarenheter av att inte anmÀla och vad det Àr som gör att man vÀljer att avstÄ det. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrÄn Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lÀttare för att se pÄ en situation ur ett vuxenperspektiv och dÀrmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att fÀrre anmÀlningar görs. Vidare visar studien pÄ okunskap bland pedagoger gÀllande anmÀlningsplikten , dels beror detta pÄ brister i pedagogernas utbildningar men ocksÄ pÄ brister i informationen frÄn verksamhetsansvariga..
Vems verklighet : en undersökning av mÀnniskor som ska anvÀnda det jag ritar och av hur de ser pÄ vÀrlden och en beskrivning av en stol baserad pÄ undersökningen
Som inredningsarkitekt Àr det mitt jobb att skapa miljöer som andra ska vistas i, trivas i och förstÄ. Det förutsÀtter att jag förstÄr nÄgot om pÄ vilka sÀtt andra mÀnniskor tÀnker och upplever.Syftet med mitt kandidatarbete har varit att förstÄ mer om hur olika mÀnniskor upplever vÀrlden och pÄ vilket sÀtt jag kan förhÄlla mig till det i mitt yrke som inredningsarkitekt. Jag har valt att studera en specifik grupp mÀnniskor, mÀnniskor med autism, deras syn pÄ och upplevelser av de miljöer vi lever i. Detta stÄr att lÀsa om i kapitel 5.1 till 5.4. Jag har sedan anvÀnt min undersökning som bas för en gestaltning.
Vilken uppfattning har socialsekreterare kring sina arbetsuppgifters innehÄll? Fem Socialsekreterare berÀttar.
En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ămnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.
Miljöarbete i fritidshem
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur portrÀtteringen av personer med diagnosen schizofreni sÄg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvÀllstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? VÄr studie utgÄr ifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv, dÄ denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det gÄr till, vÄrt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhÀlle. Vi har som undersökningsmetod anvÀnt oss av innehÄllsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehÄllet. I vÄrt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev vÄldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.