Sökresultat:
4190 Uppsatser om Religiös grupp - Sida 41 av 280
Att vara projektledare i en frivilligorganisation
Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.
Klientens inverkan pÄ arbetsflödet i postproduktion
Det hÀr Àr min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra pÄ en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade Ät Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba pÄ ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du lÀsa om mina med- och motgÄngar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod pÄ vÀgen. Rapporten tar upp mÄlen och frÄgestÀllningarna med mitt arbete, hur vi gick till vÀga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..
Vidskepelse hos barn i Äldern 10-12 Är
Vidskepelse Àr idag vanligt förekommande i vÄrt samhÀlle trots en allt högre grad av utbildning hos befolkningen. Hur kan det komma sig, frÄgar sig författaren till denna studie. I teoridelen utreds hur man kan definiera vidskepelse, hur vanligt förekommande det Àr idag, vilka olika uttryck vidskepelse kan ta sig och vilka teorier som kan förklara varför mÀnniskor Àr vidskepliga.I studien har man sedan med hjÀlp av en enkÀtundersökning av 77 elever tagit reda pÄ hur vanliga vissa former av vidskepelse Àr bland barn i Äldrarna 10-12 Är och vilka uttryck dessa tar sig bland barnen. Med hjÀlp av intervjuer har man sedan försökt ta reda pÄ hur eleverna uppfattar att de vidskepliga vanorna har uppstÄtt hos dem och hur de ser pÄ kausaliteten mellan de vidskepliga handlingarna och de förvÀntade resultaten. Det former av vidskepelse som undersökts Àr de som i studien benÀmns personlig vidskepelse och socialt delad vidskepelse (som inte Àr del av en kosmologi eller sammanhÀngande vÀrldsbild).Skolans uppdrag innefattar att eleverna skall trÀnas i att reflektera över sina förestÀllningar och att de skall kunna iaktta ett kritiskt och konstruktivt förhÄllnigssÀtt till olika företeelser som möter dem.
Det Kreativa veckomötet : Den homogena arbetsgruppens idégenerering
ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.
?Snacka inte skit om Gud!? - en studie om en grupp institutionsplacerade pojkar
Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.
EQ som fenomen Emotionell intelligens i praktiken Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning
Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell trÀning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).
Att vÀgleda i grupp. För vem och i vilket syfte?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra vÀgledare i Malmö ser pÄ gruppvÀgledning, gÀllande lÀmpliga deltagare och gruppvÀgledningens syfte, vidare Àr syftet att jÀmföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som anvÀnds till arbetet Àr följande:
? Hur uppfattar vÀgledarna gruppvÀgledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet?
? Vilka faktorer uppger vÀgledarna som viktiga i gruppsamtalet gÀllande dess syfte?
? Hur uppfattar vÀgledarna det enskilda samtalet i förhÄllande till gruppsamtalet?
Huvudteorin som anvÀnds Àr Baumans teori om den individualiserade mÀnniskan, teorin valdes pÄ grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bÀst. Enligt Baumans teori blir mÀnniskan mer och mer individualiserad och detta inverkar pÄ personens förmÄga att kunna samverka med andra individer.
FrÄn början var arbetet tÀnkt att vara en kvantitativ enkÀtundersökning, dÄ svarsfrekvensen för enkÀten var för lÄg för att basera ett arbete pÄ, sÄ bestÀmde jag istÀllet mig för att göra en kvalitativ studie dÀr fyra vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö intervjuas gÀllande sina erfarenheter av gruppvÀgledning.
Elevmedverkan i kvalitetsarbetet : - ett exempel angÄende hur en kursutvÀrdering av arbetsformer och lÀrande kan utformas
SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sÀtt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. AvsiktenÀr att konstruera en enkÀt för utvÀrdering av undervisning i Är 9 och gymnasiet med det avseendet att mÀta hurelever upplevt förutsÀttningar för lÀrande och förstÄelse av undervisningens innehÄll. Detta sker genom att bjudain elever frÄn Ärskurs 9 att medverka till att pÄverka utformningen av enkÀten. Syftet med enkÀten Àr attundersöka hur elevers upplevda lÀrande och förstÄelse av ett visst innehÄll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det Àr min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan dÀr bÄde elevsamverkan ochlÀrande frÀmjas.
NÄgra pedagogers uppfattning om undervisning av elever med svenska som andrasprÄk
Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..
Offline Àr som att sitta i ett trÄngt betongrum och online Àr som att sitta pÄ en Àng med klarblÄ himmel: om datorspel, chatt, identitetsskapande och vÀrdegrund
Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilka vÀrdegrundsfrÄgor som tonÄringar tangerar, nÀr de spelar datorspel eller chattar. Syftet med undersökningen Àr Àven att ta reda pÄ om det Àr möjligt att anvÀnda sig av ungdomarnas egna datorerfarenheter i en mediepedagogisk vÀrdegrundsundervisning. Undersökningsgruppen Àr en Ärskurs Ätta frÄn en högstadieskola. Studien genomfördes med hjÀlp av ostrukturerade fokusgruppintervjuer med tre grupper, bestÄende av en grupp killar, en blandad grupp och en tjejgrupp. Studien visar pÄ att ungdomar berör flera punkter inom vÀrdegrunden.
Att föda barn och vÀnta pÄ nÀsta utbetalning Àr vÄrt frÀmsta mÄl -Somaliers uppfattning, förstÄelse och upplevelse av den svenska socialtjÀnsten
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjÀnstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjÀnstens bemötande upplevs samt vad detta fÄr för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat pÄ symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin och dÀr har vi haft fokus pÄ begreppen kultur, makt och grupp. VÄr empiriska undersökning bestÄr av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus pÄ olika frÄgeomrÄden som Äterspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förstÄelse av den svenska socialtjÀnsten. Vi har analyserat resultatet utifrÄn tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stÀmplingsteori.
Byggnation av takstolar Lwengo Basilla : Tillverkning och berÀkning av erforderliga dimensioner pÄ takstolar för att uppnÄ en jÀmn och sÀker byggprocess i Demokratiska Republiken Kongo
Denna rapport Àr en del av ett examensarbete pÄ avdelningen för "Byggteknik och design" med inriktning "husbyggnad, projektering och konstruktion" pÄ Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Sverige.Rapporten handlar om byggandet av ett tak för en skolbyggnad i byn Lwengo Basilla som ligger i sydöstra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Skolprojektet finansieras av en ideell organisation i Sverige som heter "Elikia na Biso" och leds av Miza Landström. Designen och konstruktionen av skolan har tagits fram med hjÀlp av studenter frÄn olika avdelningar inom Kungliga Tekniska högskolan (KTH). En grupp studenter frÄn KTH hjÀlpte till att lÀgga grunden och vÀggarna i skolan. NÀsta grupp av studenter skickades för att hjÀlpa till med byggandet av skolans tak.Denna rapport fokuserar pÄ att dimensionera och konstruera taket pÄ skolan med hjÀlp av lokala material pÄ ett effektivt sÀtt.
Problemlösning, individuellt och/eller i grupparbete
Syftet med detta arbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man ska arbeta med problemlösning, Àr det individuellt och/eller i grupp. NÀsta frÄga som jag hade i fokus handlade om vad lÀraren ska tÀnka pÄ för att engagera alla elever i arbetet.
För att fÄ svar pÄ dessa tvÄ frÄgor studerade jag en del forskning inom omrÄde. LÀrarens roll, grupparbete och individuellt arbete samt val av uppgiften var de viktigaste centrala punkterna som jag fokuserade pÄ nÀr det gÀllde teorin.
För att se kopplingen mellan teori och praktik och för att fÄ en uppfattning av verkligheten i klassrummet, var jag pÄ en gymnasieskola och gjorde observationer bland elever som lÀser kursen Matematik 2 c. Jag observerade hur de arbetade individuellt och i grupp dÄ de skulle lösa tvÄ problemlösningsuppgifter. Sedan tyckte jag det var viktigt att samla in elevernas Äsikter angÄende dessa tvÄ sÀtt att arbeta.
MVG= kvalitet? : En textanalytisk undersökning av högbetygstexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B
I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans Ă„rskurs 9. Ett syfte Ă€r att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Ăven skrivutveckling Ă€r fokus för undersökningen och grundskoletexterna jĂ€mförs dĂ€rför med högbetygstexter frĂ„n det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen Ă€mnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter frĂ„n grundskolematerialet erhĂ„ller samma betyg nĂ€r de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs pĂ„ 30 elevtexter frĂ„n Ă„rskurs 9; fyra texter vĂ€ljs ut för mer djupgĂ„ende textanalytiska undersökningar.
Islamiska Statens propagandakrig : En studie om nÀr propaganda frÄn dÄtid möter nutid
Uppsatsen har syftat till att undersöka vilka propagandatekniker som Islamiska Staten anvÀnt i youtubefilmen Flames of War som kom ut pÄ internet Är 2014. Uppsatsen har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar:- Vilka inslag i filmen kan utlÀsas som IS propaganda?- Vilken tÀnkt publik konstrueras av filmens visuella och textuella innehÄll?- Vilka likheter finns det mellan IS propaganda och nazisternas propagandatekniker? Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om bild och filmpropaganda som Àven exemplifieras i en historisk kontext. Dessutom utgör sju propagandaverktyg en viktig del i teoriansatsen. Under avsnittet tidigare forskning har de nazistiska propagandateknikerna presenterats som senare utgjort grunden för komparationen med IS propagandan. TvÄ metoder har anvÀnts för att analysera mitt material, dels en idéanalys för att belysa idéerna och handlingarna i propagandan och dels en semiotisk analys för att illustrera de konnotations och denotations nivÄerna. Resultatet visar att det finns mÄnga genomtÀnkta inslag i propagandan, dÀr kollektivt skuldbelÀggande pÄ en grupp mÀnniskor och drömmar om ett kalifat utgör tvÄ av dessa.