Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.

SammanfattningFörfattare Viktor MarsTitel ?Videospel ? mellan fantasi och verklighet?LärosäteVäxjö universitetInstitutionen för SamhällsvetenskapMedie- och kommunikationsvetenskap C-kurs, 61-90pProjektC-UppsatsMK531PHöstterminen 2007InnehållHur tolkas och förstås det innehåll som TV- och datorspel förmedlar? Vilka behov finns och hur tolkar spelarna dessa?Detta är de centrala frågorna i denna kandidatuppsats. Med hjälp av teorier och fakta har en explorativ studie utförts. Detta med tonvikt på ökad förståelse för en ständigt växande företeelse i vår moderna tid; nämligen videospel (i denna studie betydande både TV- och datorspel). Tillsammans med så kallade receptionsanalyser har värdefull information analyserats med hjälp av en liten grupp människor med intresse för olika videospelsgenrer.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs.Undersökt grupp och metod:7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg.Slutsats:Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar..

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå.

Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst. Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört?Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört? Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört.

AbstractSyftet med föreliggande undersökning är att studera hur gymnasieskolans läroplan tolkas och om styrdokumentens mål når ut till eleverna på det sätt som avses och, som en följd av detta, om lärares och elevers förväntningar på vad eleverna ska lära sig stämmer överens. Detta undersöks genom att se hur ett specifikt ämne ¬? estetisk kommunikation ¬? inom musikområdet på estetiska programmet beskrivs i läroplanen, hur ämnet tolkas och förmedlas av en grupp lärare, och hur detta i sin tur tas emot av eleverna i två klasser på musikinriktningen på estetiska programmet, på en gymnasieskola i södra Sverige. Genom att studera läroplansteori och läroplanshistoria går det att se en mängd olika parametrar vad gäller till exempel politiska influenser, kunskapssyn och ämnens olika värden i jämförelse med varandra, vilka alla är faktorer som kan vara till hjälp med arbetet inom skolutveckling. Den forskning och litteratur som jag har använt rör sig främst inom läroplansteori och estetiska läroprocesser.

Vi valde som kandidatarbete att göra en webbapplikation för att hantera webb-tv-lösningar för att vi ville samla kompetenserna inom programmet medieteknik där videoproduktion, flashproduktion, grafik, webbutveckling samt serverhantering skulle ingå. Vår webbapplikation skulle skilja sig från redan befintliga lösningar genom att den enkelt skulle kunna anpassas för olika kunder snabbt och effektivt. Detta skulle vi uppnå genom att bygga webbapplikationen kring moduler som alla hade olika funktioner på plattformen, och kunde bytas ut med en knapptryckning. I projektet jobbade vi kring konceptet "från produktion till distribution" med vilket vi menar att både kan producera den bästa webb-tv:n samt ha den smidigaste lösningen för distribution som de flesta kunderna skulle ha råd med. På dagens marknad så är antingen lösningarna för enkla och avskalade eller för anpassade och dyra för att passa den normala kunden, med en normal kund så avser vi ett företag med cirka 10-100 anställda.

Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter.

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ?ett särskilt ansvar?, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra.

Med sina  sex ben är en insekt inte enkel att animera  med  vanlig keyframe-teknik. Om flera insekter ska animeras så kan nyttan av att automatisera processen vara stor. För att avlasta animeraren  har därför  insektslokomotion baserad på den biologiska insekten   och   relaterad   robotteknik   studerats   och   implementerats   i   Autodesk Softimage  ICE.  Resultatet  är  ett  ICE-träd  som  simulerar  insektslokomotion  på  en grupp  styrobjekt.  Styrobjekten  används  för  att  styra  en  arbiträr  insektsmodell  över den geometri som finns i en 3D-scen.

Examensarbetet utfördes på Priority Aero Maintenance som är belägna vid Arlanda flygplats, Stockholm. Priority Aero Maintenance är i enlighet med EASA Part 145 en godkänd underhållsorganisation och utför all sorts underhåll på ett flertal olika flygplanstyper.Underhållsarbete är ett mycket noggrant arbete som följer, av underhållsorganisationen själva, bestämda procedurer och rutiner. Hur arbetet utförs ska vara godkänt av myndigheten och finns beskrivet i underhållsorganisationens MOE, Maintenance Organisation Exposition, även kallad verkstadshandbok.Vid underhållsarbete finns det framtagna underhållskort eller jobbkort. Där varje jobbkort specificerar en särskild underhållsåtgärd. Då en underhållsorganisation åtar sig ett större underhållsarbete innebär detta således en hantering av hundratals jobbkort.Då Priority Aero Maintenance inte har en fast struktur för hur hanteringen av jobbkort ser ut, med avseende på sortering inför en underhållscheck.