AbstractIn this study. I have compared four different schools, two preschools and two compulsory schools. My purpose has been to get a view of, to which extent they use technology in their education.I have also compared boys and girls.The result has been achieved with the aid of questionnaires.It shows that the pedagogues in the preschool, think they use technology every day. They use it in their games, experiments, food situations and even when the children are dressing them selves.The pedagogues in the compulsory schools work with technology, without reffering to the actual concept. They use the nature and experiments, to involve the children in technology.One of the schools has a film project.

Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gäller remedieringen är det romanens efterhärmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gäller hur minnet är kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur är förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna ? som möjliggör samt förutsätter detta seende.   Analysen bygger på en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det går att tala om en strukturalistisk teoritillämpning, där detaljerna får belysa helheten och helheten får belysa detaljerna.

Då samhället går mot ett upplevelsesamhälle ställs nya krav på organisationer, och så även på museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utsträckning än äldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande då Generation Y är morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y är den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De ställer höga krav på sin omgivning och vill bli underhållna, vilket är ett behov som museerna måste möta.Syftet med arbetet är att undersöka huruvida upplevelseproduktionsteorier kan appliceras på utställningsproduktion för att skapa attraherande utställningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utställningen på Piteå museum. Vi har funnit att upplevelseproduktion och utställningsproduktion med fördel kan kombineras.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.

Uppsatsen studerar representationen av romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av romer. Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen..

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som har utfört på Security Qube System, SQS, i Skellefteå. Med filosofin att tjuven aldrig ska belönas konstruerar och tillverkar SQS värdetransportväskor med ett patenterat skalskydd. Väskorna är designade för transport och lagring av sedlar, lösa eller packade i plastpåsar, samt ATM kassetter. Deras problem är att väskorna blir tunga, svårhanterliga och har otydliga gränssnitt. Uppgiften har varit att utveckla en värdetransportväska, ämnad för en ATM kassett, med avseende på design, funktion och användarvänlighet.

Konceptet Smarttv är väldigt nytt. Detta är något de flesta företag vill utnyttja sig av, för att utvidga deras arbetsområde. Vi fick uppdrag av söktjänstbolaget Eniro att ta fram en Smarttvapplikation, så att användare enkelt skall kunna utnyttja deras tjänster på ett smidigt sätt. Arbetet var avsett för att ge läsare inblick över den Smarta Tv världen, samt dela med sig av de erfarenheter vi har fått under arbetets gång. Denna rapport riktar sig huvudsakligen mot utvecklare och personer som har någorlunda teknisk bakgrund.

Posters had their breakthrough in 1830-1840?s all thanks to the lithographic printing technique. The poster was used as an advertising tool.In this essay, we have looked at which semiotic and rhetorical elements that are found in today?s Swedish movie posters. What kind of image and text elements does the poster use and with what function? With what and how do they persuade the audience that the movies are interesting and worth seeing?We have taken the most popular Swedish movies between 2001 and 2010, one for each year, going by the statistic found at the website of the Swedish Film Institute.

I min uppsats har jag gjort en intermedial adaptionsanalys av Douglas Adams roman The Hitchhiker´s Guide to the Galaxy och Hammer and Tong´s filmatisering med samma titel. Den teori som främst legat till grund för min analys är Roland Barthes strukturalistiska teori om de narrativa funktionerna, och jag har även använt mig av forskaren Brian McFarlane som har vidareutvecklat Barthes teori för att anpassa den för adaptionsstudier när roman blir film. Jag valde att fokusera på de narrativa funktioner som Barthes benämner som kärnfunktioner, vilka är de som utgör berättelses grund. I och med kärnfunktionerna och deras potentiella förändringar studerade jag även hur romanens tema blivit påverkat av trasformationen. Min frågeställnig var följande:? Vilka kärnfunktioner finns i romanen?? Vilka kärnfunktioner finns i filmen?? Skiljer sig kärnfunktionerna åt och i så fall på vilket sätt? Jag tittade även närmare på katalysatorerna och sättet de förankrar berättelsen i den fiktionella världen.

Inom film- och tv-produktion finns ett behov av att kunna plocka ut motiv från en filmsekvens och placera dem över en ny bakgrund. Tekniken kallas ?chroma keying?, och att med hjälp av chroma keying lägga ihop flera bilder till en kallas för ?compositing?. After Effects är ett kommersiellt standardverktyg inom industrin för motion graphics (rörlig grafik) och visuella effekter. Blender, ett program släppt som öppen källkod (fri), innehåller verktyg för att uföra chroma keying och compositing.

Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i ämnet svenska på film- och ledarskaps-programmen på gymnasiet i norra Sverige. Syftet är att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men även försöka finna mönster och jämföra åsikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det är en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod används ett flertal klassrumsobservationer, en lärar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkäter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterära undervisningen ger positiva effekter. I vår undersökning framgår elevernas framsteg enligt läraren och eleverna genom färre ordföljdsfel, bättre stavning och meningsbyggnad och detta bekräftar både eleverna och läraren i resultatavsnittet.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsättningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien består i tryckt form av en svensk enspråkig ordbok och flertalet tvåspråkiga ordböcker. Det svenska källmaterialet har under projektets gång legat till grund för lexikon i andra nordiska länder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen är att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets enspråkiga ordböcker utifrån perspektivet att hitta möjliga förbättringar inför en ny upplaga av den svenskspråkiga hemsidan.Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmässigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och åtkomst av uppslagsorden.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta.

Många samtidskonstnärer arbetar idag aktivt med berättelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berättande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berättelsestruktur kan urskiljas dels genom att använda olika teoretiska perspektiv, där jag bland annat försöker svara på frågan,vad är en berättelse? Men även undersöka hur en berättelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I både den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berättelse är under ständig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berättelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berättelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer även ha som utgångspunkt att berättelsen är en aktiv deltagare i skapandet av vår sociala praktik.Mitt examensarbete har utgått ifrån frågeställningen:Vilka berättarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnärers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnärer med berättelsens egenskaper och villkor? Hur påverkar berättarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer välja varsin filmscen, denna filmscen återberättades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrån berättelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..