Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Som en del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Rapporten omfattar 7,5 högskolepoäng av hela utbildningens 120 högskolepoäng. Arbetet med att belysa situationen görs med hjälp av GIS-programvara.Rapporten belyser viktig miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i Piteå kommun. Ett antal områden med samlad bebyggelse och varierande grad av fritidshus, enskilda eller samfällda VA-lösningar ingår därför i en VAutredning.Denna rapport behandlar dock endast ett område Hemlunda..

I dagens samhälle är det betydelsefullt att kunna läsa och skriva och läsutveckling är ett diskuterat ämne. Dock har undersökningar på senare tid uppmärksammat att svenska barns läsförståelse försämrats. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ undersökning skapa en förståelse för vilken syn pedagoger på förskolor i och utanför det kommunala projektet Läsa Tillsammans har på sitt arbete med högläsning och samtal kring böcker. Vidare avsågs att med stöd av kompletterande kvantitativa enkätfrågor kring högläsningsvanor i hemmen, skapa en uppfattning om hur ofta föräldrar samtalar med sina barn kring böckers innehåll och språk. Tillsammans kunde sedan resultatet av den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen sättas i relation till tidigare forskning och användas för att diskutera barns läsutvecklingsmöjligheter.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

Brottslighet är ett ständigt aktuellt ämne som uppmärksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav ställs på rättsväsendets och samhällets förmåga att motverka de problem som brottsligheten innebär i form av brottsoffer, otrygghet och rädsla för brott. Ofta ifrågasätts de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rättsväsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rättsväsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet gjort en enkätundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkätundersökningen.

Psykisk ohälsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anställde åsamkar annan på grund av sitt hälsotillstånd. Syftet med detta arbete är att utreda när en arbetsgivare får säga upp en arbetstagare på grund av dennas psykiska ohälsa. Målet är även att utreda begreppet psykisk ohälsa samt undersöka vem som bär rehabiliteringsansvaret när en anställd utsätts för psykisk ohälsa. Arbetet behandlar uppsägning på grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohälsa. För att ge läsaren en överblick rörande de allmänna bestämmelserna kring uppsägningar berör författaren även uppsägningar med anledning av arbetsbrist och personliga skäl.

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse.

This study examines gender differences in the perception and utilization of social support in traditional female- and male workplaces. This study confirms results from earlier studies which suggest that there are gender differences. The survey instrument measures four types of social support: informational, instrumental, appraisal and emotional among 314 working women and men. Women report higher levels of social support on all four types. There is a significant difference in instrumental support between women working in female dominated workplaces compared to men working in male-dominated workplaces and between some of the trades.

Syftet med denna uppsats är att belysa och förstå hur fenomenet föräldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstå varför föräldraskap idag kräver insatser från riksdag och regering och på så sätt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har fenomenet för-äldraskap konstruerats på 1970-talet och idag? Har föräldraskapet även tidigare inneburit problem och hur såg dessa problem i så fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur föräldraskapet framställs på 1970-talet och idag? Den metod som använts i uppsatsen är diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som använts i studien är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriär. Empirin består av 40 artiklar från tidskriften Vi föräldrar och två stycken SOU-betänkanden.I texterna finner författarna att fenomenet föräldraskap framställs vara på god väg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhället.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning.

Föreliggande arbete utgår från diskussioner om språkriktighet inom den nordiska språkgemenskapen i form av hur lärare i Norge bedömer språkriktighet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka metoder norsklärare använder sig av vid bedömning av skriftspråk samt vilken relevans det har för svenskundervisningen. Ett delsyfte för studien är att undersöka norsklärares uppfattning om vad det betyder för språkriktigheten att många ord på bokmål och nynorska har jämställda former som eleverna kan välja bland. Syftet har besvarats med hjälp av intervjuer med verksamma norsklärare på ?videregående skole?, motsvarande gymnasiet, i Narvik kommun, Norge samt tidigare forskning om språksituationen i Sverige och Norge.

Vår undersökning ämnar undersöka i vilken utsträckning och i vilka sammanhang litteraturläsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vår studie har vi besökt en förskola där vi observerat verksamheten samt intervjuat två pedagoger. Vi har tillämpat kvalitativa metoder för att nå vårt resultat. I resultatet ser vi att pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur på ett sätt som främjar barnens språk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna.