Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka och skapa en förstÄelse för hur konsumenter uppfattar samt vÀrderar LMV jÀmfört med EMV. VÄr undersökning kommer att mynna ut i en konsumentbaserad varumÀrkeskapitalmodell som Àr anpassad för livsmedelsbranschen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa konsumentintervjuer för att uppnÄ vÄrt syfte. Empirin som insamlats frÄn djupintervjuer har analyserats och tolkats med hjÀlp av teorin. Baserat pÄ slutsatserna vi dragit frÄn intervjuerna har vi konstruerat en varumÀrkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrÄn ett konsument perspektiv.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att pÄ lÄng sikt skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer.Studien antar ett aktörssynsÀtt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie pÄ totalt fem fastighetsföretag har genomförts dÀr sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar ocksÄ utanför sin kÀrnverksamhet för att skapa personliga, hÄllbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett vÀrde som Àven delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjÀlp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hÄllbara, djupa och lÄngsiktiga kundrelationer och dÀrigenom bidra till att infria kundernas önskemÄl.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Titel: Kan konsulter ersĂ€tta egen personal? ? Sett ur en personalekonomisk synvinkel.Datum: 2013-05-29LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sofie Lindskog Jenna NiemiHandledare: Ulla PetterssonExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Personalekonomi, bemanningsföretagProblemformulering: Är rekrytering en viktig faktor för företagen i valet mellan att anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter? PĂ„verkar den tredje parten relationen mellan företag och konsult nĂ€r företagen hyr in personal frĂ„n bemanningsföretag? Vad föredrar företagen, anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka företagets syn pĂ„ anstĂ€llning av egen personal i stĂ€llet för att hyra in konsulter till företagets ekonomiavdelning.Metod: För att uppnĂ„ syftet med denna studie sĂ„ anvĂ€nde vi oss av en kvalitativ metod för att fĂ„ en djupare förstĂ„else av Ă€mnet. Vi inhĂ€mtade vĂ„rt material till referensramen frĂ„n litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska kĂ€llor. Material till empirin har hĂ€mtats frĂ„n intervjuer med fyra olika företag.Slutsats: Valet mellan att anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter Ă€r vĂ€ldigt individuellt. Oftast beror det pĂ„ vilken ekonomisk situation företaget befinner sig i och hur marknadsstrategiska de Ă€r nĂ€r det gĂ€ller rekrytering.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebÀr att resursskolorna Är 1-9 lÀggs ner i sin nuvarande form. Drygt hÀlften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre omrÄdesskolor Är 4-9.Syftet med denna studie var att visa pÄ skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsÀttningar som behövs för att eleverna ska kunna ÄtergÄ till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrÄn en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhÀlsoteams perspektiv. VÄrt fokus lÄg pÄ att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen sÄg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats dÄ begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som anvÀndes var tvÄ strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sÀtt att se pÄ elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte Àr ensam bÀrare av sina svÄrigheter utan formas av omgivningen.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Different methods for shelterwood cutting have been used in differ-ent parts of Europe since the middle ages. The use of shelter wood cutting in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) forests in Sweden met a revival in the early 1990s as an alternative for the dominating clear-cutting system when silvicultural costs increased dramatically for the latter. Shelterwood cutting systems involve some possible problems but also a lot of positive effects. Among the problems are increased risk of wind throw and damage of the remaining shelter trees caused by the cutting operation. Positive effects are for example a valuable growth in the remaining trees and increased biological di-versity. This study is based on a total of 79 trees from 4 different treatments in a spruce shelterwood, cut in 1994, in the middle of Sweden (62,4Âș N).

För att möta vÀxande regioners efterfrÄgan pÄ bostÀder har förtÀtning i kollektivtrafiknÀra lÀgen lyfts fram som fördelaktigt ur hÄllbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har sÀrskilt fokus lagts pÄ förtÀtning av orter lÀngs med de större kollektivtrafikstrÄken. I takt med att förtÀtning sker kan ocksÄ bilden av dessa orter förÀndras. Denna uppsats syftar till att under-söka mÀnniskors uppfattning av platsen efter en förtÀtning i en sÄdan ort. I en fallstudie har en förtÀtning av stationssamhÀllet Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser pÄ sitt lÀrande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet Àr att beskriva detta, sÀtta det i samband med skolans vÀrdegrund och fÄ en förstÄelse för relationen mellan lÀrandet och motivationen. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr Ätta. Metoden har Àven stöd av observationer. Intervjusvaren Àr strukturerade efter teman.

Intresset för en etisk dimension i ledarskapet har ökat kraftigt under senare tid och anledningarna till detta ökade intresse Àr mÄnga. En anledning Àr det faktum att ledarskapet pÄverkar intressenter sÄsom kunder, samarbetspartner och inte minst medarbetare: Ett etiskt ledarskap har följaktligen goda effekter pÄ intressenter samt pÄ den lÄngsiktiga lönsamheten, medan ett oetiskt ledarskap missgynnar sÄvÀl intressenter som den lÄngsiktiga lönsamheten. Det har dessutom funnits olika Äsikter om hur etik och företagande ska förhÄlla sig till varandra. Media har Àven, gÄng pÄ gÄng, avslöjat mÄnga organisationers och ledares oetiska aktiviteter.Detta ovannÀmnda vÀcker flera intressanta frÄgestÀllningar, varav en handlar om att söka efter en definition betrÀffande det etiska ledarskapet. Denna frÄgestÀllning har legat till grund för vÄr uppsats.