Personer som lever med blodsmitta blir en allt vanligare patientgrupp i sjukvården och bemötandet från vårdpersonal kan upplevas som både positiv och negativ. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur personer som lever med blodsmitta upplever bemötandet från vårdpersonal. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att bli avvisad, att bli märkt och kränkt och att få kärlek, uppmärksamhet och känna tillit. Personer kände sig avvisade och ignorerade på grund av sin sjukdom och kände att de inte fick den uppmärksamhet och förståelse som de behövde.

När statistiken visar att vi är mer flyttbenägna och rörligare än någonsin i historien kommer funderingarna kring vad som ligger bakom dessa siffror. Unga pekas ut att vara de som flyttar mest, och det finns en allmän uppfattning i dagens samhälle att de bör flytta när de gått ur gymnasiet. Har denna attityd mot dem påverkat valet att flytta, och hur samhället och andra ser på de som stannar är några av de funderingar som väcktes hos mig när jag försökte bena ut min egen anledning till att ha flyttat från Värmland som 19-åring. Ungdomar har fått besvara mina undringar genom enkäter utskickade till gymnasieskolor, och de har gett mig många svar, och samtidigt fått mig att undersöka bakomliggande teorier i detta ämne. Det har blivit en intressant inblick i hur ungdomar anser sig vara självständiga och medvetna om sin närmiljö. Något som tidigare studier och filosofer menat att det tillhör just denna period i livet att visa sig själv som en individ och bryta sig loss, även om de omedvetet påverkats utav sina närmaste relationer. Något som verkar vara en gällande lag för den individuella utvecklingen i livet, innan man börjar bilda familj själv och då faller tillbaka på att vara beroende av nära relationer igen på det sätt man själv var beroende av sina föräldrar. Det finns många olika anledningar till varför man flyttar från en stad eller ort, de anledningar som jag funnit mest intressanta är bundna till de relationer man har i livet.

Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning. .

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Att drabbas av afasi efter stroke är omtumlande och har en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med afasi upplever sin vardag. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: Att tappa sitt egna språk, Att känna sig dum, osäker, utanför och missförstådd, Att livsrytmen och relationer förändras. Studien visade att personer som drabbats av afasi känner sig isolerade, de har inte längre förmågan att göra det de tidigare gjort, de känner sig missförstådda av samhället.

Den här uppsatsen handlar om motivation av personal på svenska storbankers kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen är dels diskussionen kring kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som är lämpliga att använda för att moti­vera personal inom en organisation.I uppsatsen studeras personal från tre stora svenska storbankers kundcenter genom ett om­fattande enkätutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal på kund­center ska känna sig motiverade är att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har också visat att innehållsbaserade motivationsteorier är användbara för att stu­dera hur olika anställda skiljer sig i vad de värderar mest för att bli motiverade, att innehålls­baserade motivationsteorier kan användas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvåfaktorsteori inte kan användas för att förklara hur mänskliga relationer påverkar en anställds motivation. .

Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel.

Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Lyxvarumärket står idag inför nya utmaningar, då tillgängligheten för den här typen av varumärken ökar, till följd av en ökad disponibel inkomst. För att tillfredställa en ökad efterfrågan väljer många företag att utvidga sitt lyxvarumärke. Det medför att företagen får ett bredare produktutbud som kan erbjudas till en allt större målgrupp. Då försäljningen av lyxvaror ökar bör varumärkets ägare bli expert på kundservice och relationsskapande. Att skapa relationer med kunden blir alltmer viktig då det blir allt svårare att knyta nya relationer. Syftet med uppsatsen är att studera hur lyxvarumärket påverkas vid en utvidgning och relationsmarknadsföringens betydelse då efterfrågan ökat för lyxvarumärke.

Syftet med uppsatsen är att undersöka relationer mellan ett varumärke i som erbjuder servicetjänster och unga konsumenter. Syftet besvaras genom fyra frågeställningar gällande varumärkets kommunikation, hur konsumenterna uppfattar varumärket och hur konsumenterna relaterar till varumärket. Undersökningen teoretiska ramverk består av teorier och begrep inom området public relations, centrala begrepp är märkeslojalitet, position, identitet och image.Undersökningens empiri är insamlad genom en deskriptiv anals av varumärket 3, två informantintervjuer med säljare på 3 och två fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter. Empiri är analyserat genom en innehållsanalys och de slutsatser som framkom är att relationen mellan konsumenter och varumärke är skev, där varumärket kommunicerar en image som inte uppfattas likadant av konsumenterna. Det framkom även att den relation som konsumenterna har till varumärket är en form av märkeslojalitet som grundar sig mer på bekvämlighet än ren lojalitet..

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta människor och vi spenderar större delen av vår vakna tid på arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en självupplevd känsla som gör att individen känner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstå individens känsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. Enkäten innehöll 25 påståenden angående yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala från ett till fem.

Borderline personlighetsstörning (BPS) är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. Både anhöriga och vårdpersonal uttrycker svårigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa forskning och självbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvärld. För denna studie användes en kombination av två metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av självbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever affekter, att leva med känslomässig smärta.