Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.

AbstractUppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar.I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner.Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög användbarhet kan uppnås på Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan så att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvärlden kan upprätthållas.För att definiera användbarhetsbegreppet har vi utgått från ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för användbarhet. Som underlag för studien har vi använt oss av empiriska studier iform av användningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i närregionen.Resultat visar att hög användbarhet, vad gäller ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse, uppnås genom att utarbeta ett gränssnitt och en terminologi som är anpassad för den specifika målgruppen av användare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra gränssnittet mer lättsamt genom mer färg och interaktion, använda ett språk som avspeglar användaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

Ingen resumé lämnad..

SammanfattningUppsatsen's titel: Sund positionering för IP-telefonioperatörerSeminariedatum: 4 juni, 2008Ämne/Kur's: FEKP01, Examensarbete på magisternivå, 15 poängFörfattare: Andrea's Dehlin, andrea's.dehlin.238@student.lu.se och Albin Wennerström, albin_percy@spray.seHandledare: Per-Hugo SkärvadNyckelord: IP-telefoni, telefonoperatörer, bredbandstelefoni, strategisk marknadsplan, generativa relationer, strategiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur IP-telefonioperatörer kan positionera sig för att ta sig in påtelefonimarknaden.Metod: Arbetet kommer att ha både ett induktivt och ett deduktivttillvägagångssätt, och vi har genomfört en kvalitativ studie, därvi med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker tvåIP-telefonioperatör.Teori: Teorin tar sin utgångspunkt i Strategic Marketing Plan,Innovation Ecosystem, Generative Relation's, The Delta Modeloch hur teknologier blir marknaden's standard.Empiri: Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer medföretag verksamma inom IP-telefonimarknaden och enbranschexpert. Även rapporter från Post & telestyrelsen haranvänt's som sekundärdata.Resultat: Våra resultat visar att IP-telefonioperatörerna har godaförutsättningar att lycka's, men det kräv's att de blir bättre påatt utnyttja sina kundrelationer, att de bygger generativarelationer med andra företag, att de utnyttjar sin höga kunskapinom IP-teknologi och att de även undersöker alternativastrategier som kan vara användbara om marknaden skiftar..

Sammanfattning Studier visar att det i många fall råder bristande kännedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna från organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgång och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansåg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. Således är det av intresse att studera hur representanter från HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen använder i arbetet med detta synliggörande.För att förstå HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer används teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen främjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

Sammanfattning Titel: Kunskapsöverföring via nätverksbaserade relationer ? En studie om Diplomat PR:s etablering nära politiska beslutsfattare i BrysselDatum för inlämning: 7 januari 2010Kurs: Kandidatuppsats HT2009, FöretagsekonomiFörfattare: Linda WängborgHandledare: Cecilia PahlbergNyckelord: utlandsetablering, kunskapsöverföring, nätverk, relationer, EU Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars främsta tillgång är kunskap därav benämningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nära ett nätverk såsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gå igenom internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nätverksrelationer. Metod: En kvalitativ metod har använts då tre intervjuer har genomförts och fungerat som primärdata. De intervjuade personerna är konsulter som alla är involverade i utlandsetableringen. Sekundärdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida. Teori: Teoridelen är huvudsakligen baserad på Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995) definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör både internationaliseringsprocesser och nätverksbaserade relationer. Empiri: Empirin består till största del av primärdata genom intervjuer med representanter från båda kontoren.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet.

Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning. .

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman ? relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats var att utvärdera behovet av differentierad revisionsberättelse. Vi avgränsade oss till att undersöka intressenter till två fotbollsklubbar, därför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberättelsens innehåll och utformning, i syfte att jämföra deras behov av differentierad revisionsberättelse.Utifrån intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjälp av en postenkät. Vi skickade ut 146 enkäter och fick en svarsfrekvens på ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberättelse hos de olika intressenterna. Vi kom även fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberättelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete.