Studiens syfte Àr att undersöka hur anhörigvÄrdare över 65 Är som vÄrdar en partner i hemmet upplever stöd frÄn olika nÀtverksaktörer, som t.ex. familj, vÀnner och professionella. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har det gjorts Ätta kvalitativa intervjuer med tvÄ mÀn och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgÄr ifrÄn nÀtverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvÄrdare, beroende pÄ hur deras relationer till nÀtverket ser ut och hur tillgÀngliga dessa relationer upplevs vara. Det Àr viktigt att behÄlla betydande relationer i nÀtverket eftersom dessa ger stöd pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna studie har varit tvÄdelat. För det första var syftet att beskriva och förstÄ sex gymnasielÀrares uppfattningar om störande beteende hos elever i den gymnasiala klassrumsmiljön. För det andra handlade det om att beskriva och förstÄ gymnasielÀrarnas ÄtgÀrder och korrigeringar gentemot störande beteende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats som metod för inhÀmtande av data.Resultatet visar att gymnasielÀrarna som deltog i studien uppfattar störande elevbeteenden som nÄgot som förskjuter fokus frÄn det som Àr avsett att göras. Elevbeteenden uppfattas störande först nÀr de pÄverkar andra elever alternativt lÀraren sjÀlv.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsförÀldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem pÄverkar dem sjÀlva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tvÄ grupper innehÄllande fem familjehemsförÀldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem mÀn emellan 33 och 61 Är. En intervjuguide och en mindre enkÀt skapades och anvÀndes under intervjuerna som spelades in pÄ ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt lÀromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika lÀromedel i biologi för Ärskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrÄn begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar, begrepp som ska tÀckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell lÀroplan, LGR11. Analysen görs utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt.ForskningsfrÄgorna för studien Àr- Hur har lÀromedelsförfattarna avgrÀnsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frÄgor om identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar? - GÄr det att identifiera tydliga mönster i hur innehÄllet presenteras mellan lÀromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i lÀromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jÀmstÀlldhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprÀtthÄlls förestÀllningar om tvÄ tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i lÀromedlen. .

Lövdén Brefelt, S. FörÀldraskap och sexualitet. En studie av förÀldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, 2012.

Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen pÄverkar barnets relationer och sjÀlvbild och detta har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör Àmnet och för att öka förstÄelsen för diagnosens pÄverkan grundades studiens analys pÄ tre olika perspektiv med fokus pÄ stÀmpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förÀndring i bÄde samhÀllet och skolsystemet vilket bidragit till en snÀvare syn pÄ vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker frÄn samhÀllets normer vilket kan innebÀra att barnet utesluts frÄn de sociala relationerna och blir stÀmplad.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmÀnhet och skolan Àr, vad som Àr meningsfullt i skolan samt om de har lÄngsiktiga mÄl med sin framtid och om det skiljer sig Ät mellan elever pÄ en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var ocksÄ att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien dÄ eleverna pÄ skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mÄl, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv pÄverkan pÄ upplevelsen av mening. De teoretiska utgÄngspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om kÀnslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strÀvan efter mÄl och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien anvÀndes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.

AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike frÄn att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade VÀsttyska republikens statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgÄende samarbete mellanstaterna.Med lÀndernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den hÀr studien har varit tvÄdelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förÀndring har vi Àmnat beskriva och analysera omstÀllningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gÄtt genom ett brett material av historiska andrahandskÀllor och genom nÄgra moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förÀndring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fÄtal individer resulterade i tvÄ genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursÀndringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förÀndring förutsÀtts ske i nyckelaktörens förestÀllningsvÀrld, har vi inte funnit belÀgg för i vÄrt fall och föreslÄr dÀrmed att modellen revideras nÄgot.Nyckelord: Utrikespolitisk förÀndring, Frankrike, TysklandsfrÄgan, Fransk -amerikanska - relationer och kalla kriget..

DÀggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos mÄnga arter bestÄr moderskapet av mer Àn att bara erbjuda mat. MÄnga dÀggdjur som hÄlls i fÄngenskap har separerats frÄn sina mödrar lÄngt tidigare Àn vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vÀnja sig vid de nya förutsÀttningarna som separationen innebÀr. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vad som Àr viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta pÄ hur dÀggdjurs beteende pÄverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel frÄn hÀst, fÄr, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln Àr viktigt för att de ska kÀnna igen varandra och hos vissa arter Àr det livsviktigt för ungarnas nÀringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns nÀrvaro och omvÄrdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och vÀlbefinnande.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring pÄverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anlÀggning i Hörby. IntervjufrÄgorna berörde frÀmst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men Àven information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att fÄ mer kunskap om hur utfodringen kan pÄverka köttets marmorering, samt att se om det fanns nÄgon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att fÄ bra marmorering. Marmorering pÄ nötkött pÄverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att fÄ bra marmorering pÄ kött. Men Àven djurets Älder, kön och djurkategori pÄverkar marmoreringen.

Det blir allt vanligare med teknik sÄsom mobiltelefoner som pratar med mÀnniskor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjÀlp av sÄ kallade röstgrÀnssnitt, system som lÄter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrÄgasÀtter strÀvan efter att göra dessa grÀnssnitts röster mÀnskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur mÀnniskor bemöter röstgrÀnssnitt. Genom en filmanalys med utgÄngspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen mÀnniska-maskin gestaltas i fiktion.