Elevers upplevda meningsfullhet i livet i allmänhet och i skolan
En kvantitativ och kvalitativ studie på två skolor med olika arbetsformer
Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie. 127 högstadieelever från de två skolorna deltog i en enkätundersökning och sex elever från samma skolor deltog i en intervjuundersökning. De kvantitativa resultaten analyserades med hjälp av olika statistiska metoder genomförda i statistikprogrammet SPSS och de kvalitativa resultaten analyserades med en tematisk analys. Studiens resultat visade inga signifikanta skillnader mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet mätt i KASAM och Youth purpose på de två skolorna. Inte heller redovisades signifikanta skillnader mellan elevernas upplevelse av den totala meningsfullheten i skolan. Däremot påvisade resultaten att Kunskapsskolans elever upplevde arbetssätten, med egen planering och valfrihet i uppgifter, studieplats och ämne, som signifikant mer meningsfulla än elever på den andra skolan. Därtill uppmättes ett signifikant samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Resultaten från den kvalitativa studien visade att elever från båda skolor upplever samma faktorer som meningsfulla i skolan. De faktorer som upplevdes som meningsfulla i skolan var arbetssätten, relationer till lärare och kompisar, betyg samt tillägnandet av kunskaper. Eleverna på Kunskapsskolan upplevde att arbetssätten och personliga relationer till lärare var mer meningsfulla och motiverande än betyg och relationer till kompisar. Eleverna på den andra skolan upplevde ett omvänt förhållande gällande dessa faktorer. Förekomsten av långsiktiga mål skiljde sig snarare åt mellan enskilda elever än mellan skolorna. De elever som uppgav att de hade långsiktiga mål, såg studier, arbete och i viss mån god ekonomi som något mycket viktigt inför framtiden. Sammanfattningsvis konstaterades att arbetssätten i skolan är av större betydelse för elever på Kunskapsskolan men att det inte verkar vara avgörande för elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan, utan att andra faktorer såsom sociala relationer och betyg också har betydelse för elevernas motivation och upplevelse av mening.