Vi har valt att genomföra denna studie dÄ vi anser att det Àr ett Àmne som Àr relevant dÄ det inte finns sÄ mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhÀllet. Problemformulering i denna studie Àr: Hur upplever 19?20-Äriga ungdomar, av bÄda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhÀllet? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och pÄ sÄ sÀtt försökte vi förstÄ hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhÄllande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet Àr ett uppmÀrksammat Àmne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet.

I Sverige ökar antalet levande födda smÄgrisar, vilket har lett till en ökad smÄgrisdödlighet. 80 % av de smÄgrisar som försvinner fram till avvÀnjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smÄgrisdödligheten och har bedrivit forskning i mÄnga Är. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gÄ till vÀga med flytt av ammor i tvÄ steg. Syftet med vÄr studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smÄgrisar pÄverkas i vÄrt system. Och om det lönar sig att anvÀnda amsuggor rutinmÀssigt ute i besÀttningarna. Försöket genomfördes i tvÄ besÀttningar med tvÄ-veckorsystem och fem veckors ditid.

Svensk motivationsforskning bedrivs nÀstintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lÀrares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagslÀget vara en bristvara. För att belysa denna frÄga djupintervjuades fyra lÀrare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lÀrares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förvÀntningar, fokus pÄ bemÀstrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning legitimerade sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar frÄgar patienter om vÄld i nÀra relationer i samband med anamnesupptagning vid inlÀggning pÄ vÄrdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för vÄldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvÀrsnittstudie. I enkÀtstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor frÄn fyra olika vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjÀlp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frÄgade ?Aldrig? eller ?SÀllan? om vÄld i nÀra relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhÀndertagande av vÄldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller lÀst och mindre Àn hÀlften visste var den hittades.

Syfte: Att undersöka i vilken utstrÀckning sjuksköterskor pÄ vÄrdcentraler stÀller frÄgor om vÄldsutsatthet i nÀra relationer till kvinnliga patienter och vad som pÄverkar sjuksköterskornas stÀllningstagande till att frÄga. Metod: TvÀrsnittsstudie i form av en enkÀtundersökning. Sjuksköterskor (n=81) vid 11 vÄrdcentraler i ett mellansvenskt lÀn besvarade en enkÀt med 13 frÄgor. Svarsfrekvensen var 77 procent. Resultat: Sjuksköterskor inom primÀrvÄrden frÄgar i liten utstrÀckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för vÄld i en nÀra relation.

Bakteriella patogener i livsmedel Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos mÀnniska och djur vÀrlden över, dÀrför Àr tillverkning av sÀkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagslÀget anvÀnds oftast odling pÄ selektiva substrat av bakterier för att pÄvisa patogener och tidsÄtgÄngen kan vara upp till en vecka. En molekylÀrbiologisk metod som kan minska tidsÄtgÄngen Àr microarrays, dÀr detekteras mÄlorganismen pÄ DNA- eller RNA-nivÄ. EnkelstrÀngade oligonukleotider, sÄ kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas sÄ att de Àr specifika för de bakterier som ska pÄvisas och fÀsts i mikroformat pÄ en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten fÀrgas in för att en scanner ska kunna avlÀsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och dÀrmed pÄvisa bakteriella patogener. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur microarrays kan anvÀndas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsÄtgÄngen kan minskas.

VÄld i nÀr relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen pÄ mÀns vÄld mot kvinnor. MÀn som brottsoffer i samband med vÄld i nÀra relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvÀrlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhÀllet. Till följd av detta Àr det svÄrt att uppskatta i vilken omfattning mÀn utsÀtts för vÄld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som bestÄr av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare anvÀnds i ett konferensmaterial kring vÄld i nÀra relationer.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Ett arbete om olika ljudnivÄer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbÀdd vÀxer.

My point of origin concerning this thesis was an interest for how school may develop students? reading comprehension. International surveys show that the results for Swedish students? performance regarding reading comprehension have declined and the current curriculum, Lgr-11, emphasizes the importance of incorporating this into all school subjects. The special teacher education programme has raised the awareness concerning the importance of including the students and that learning is achieved in an interactive setting.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jÀmstÀlldhet och makt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn pÄ jÀmstÀlldhet samt vad de anser pÄverkar jÀmstÀlldhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar frÀmst jÀmstÀlldhetsbegreppet till förhÄllandet mellan kvinnor och mÀn, men anvÀnder det ocksÄ för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhÄllanden. JÀmstÀlldhet kan utifrÄn kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jÀmstÀlldhet. Det visar sig att nÄgra av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som Àr jÀmstÀlldhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det Àr lÀttare att leva jÀmstÀllt tillsammans med en person av samma biologiska kön.

Eftersom anestesi pÄverkar homeostasen Àr det alltid förenat med risker. MÀtning av anestesidjup, en term som kan delas upp i hypnosgrad och analgesigrad, har diskuterats sedan anestesins födelse. Trots det saknas fortfarande en objektiv mÀtmetod för detta och de parametrar som anvÀnds idag tycks inte reflektera inte graden av medvetande direkt. Bispectral Index (BIS) Àr en mÀtmetod baserad pÄ en algoritm framtagen genom att studera elektroencefalogram (EEG) hos hundratals mÀnniskor i vaket tillstÄnd och under anestesi. Metoden omvandlar EEG-aktivitet i hjÀrnan till en siffra som speglar hypnosdjupet mellan 0-100, dÀr 100 representerar en helt vaken patient och 0 EEG-tystnad. BIS-vÀrden mellan 40-60 indikerar pÄ mÀnniska ett kirurgiskt anestesidjup.

Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.