Syftet med denna studie var att utveckla genren vetenskapsradio. Nyfiknare radio om vetenskapliga Àmnen för mÄlgruppen 18-35 Är och som testÀmne, djur. Rolig, lÀttillgÀnglig och lÀrorik radio. Studien föregicks av en förstudie dÀr jag gjorde kvalitativa intervjuer med tvÄ yrkesverksamma personer inom ÀmnesomrÄdet. UtifrÄn det sammanfattade jag ett antal produktionsmetoder och i denna studie har jag producerat radioprogram utifrÄn dessa tillvÀgagÄngssÀtt.

Afrikansk svinpestvirus orsakar sjukdomen afrikansk svinpest hos domesticerade svin. Morbiditeten och mortaliteten vid utbrott Ă€r ofta hög, bĂ„de behandling och vaccin saknas. Afrikansk svinpest Ă€r vanligt i Afrika dĂ€r viruset cirkulerar mellan vilda svindjur och olika arter av mjuka fĂ€stingar. Via framförallt kontaminerat kött har sjukdomen spridits till andra vĂ€rldsdelar och viruset finns idag i Europa. Arbetet med att bli av med viruset efter ett utbrott Ă€r intensivt och involverar slakt av infekterade djur, noggrann sanering samt restriktioner avseende handel med köttprodukter.Även djur i europeiska faunan kan infekteras av afrikansk svinpestvirus och sprida det till domesticerade svin.

Domesticeringsprocessen innebÀr bland annat en beteendemÀssig förÀndring hos djur genom avel och skiljer sig frÄn tÀmjning dÄ tamhet innebÀr att en individ under sin livstid lÀr sig beteenden som gör den hanterbar av mÀnniskan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ nÀr, varför och hur renen blev domesticerad och ifall nÄgot annat djur hade kunnat ersÀtta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i vÀrldens nordligaste delar, har varit en viktig födokÀlla för mÀnniskan sedan stenÄldern. Det finns bevis pÄ att renen anvÀnds som transport- och mjölkdjur sedan Ätminstone 5000 Är tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, pÄ medeltiden nÀr samerna började övergÄ till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde frÀmst pÄ ekonomiska förÀndringar i Skandinavien och Ryssland.

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

DjurhÄllning inom livsmedelsindustrin Àr ett stort problem, bÄde ur miljösynpunkt men Àven nÀr det kommer till djurvÀlfÀrd. I den hÀr studien undersöks hur ekologisk djurhÄllning och djurrÀttsaktivism kan fungera tillsammans för att nÄ en god djurvÀlfÀrd utifrÄn de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda pÄ detta valdes tvÄ organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens RÀtt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som bestÄr av publikationer frÄn respektive organisation, bearbetades med hjÀlp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. MÄlet för studien har inte varit att nÄ en definitiv sanning, utan att presentera nya synsÀtt och bidra med nya perspektiv i frÄgan.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

VÄld i nÀra relationer existerar i de flesta samhÀllen och förekommer bland sÄvÀl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har frÀmst Àgnats Ät mÀns vÄld mot kvinnor dÀr offret ofta orsakas stort lidande. Men vÄld som konfliktlösningsmetod Àr inte förbehÄllet mÀn utan anvÀnds Àven av kvinnor. En kartlÀggning av mÀns och kvinnors vÄld i nÀra relationer i en svensk allmÀnpopulation planeras och ett frÄgeformulÀr har sammansatts och översatts frÄn engelska. Denna uppsats ingÄr i valideringsstudien av formulÀret.

VÄld kan vara sjÀlvförvÄllat, interpersonellt eller kollektivt. VÄld i nÀra relationer mot kvinnor förekommer i alla lÀnder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och lÄngvarig ohÀlsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och lÄg sjÀlvkÀnsla.Sjuksköterskan ska enligt rÄdande lagar och riktlinjer ge stöd och hjÀlp för att frÀmja och ÄterstÀlla hÀlsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har dÀrför ett ansvar att uppmÀrksamma och hjÀlpa de vÄldsutsatta kvinnorna.Screening anvÀnds för att i ett tidigt skede upptÀcka individer i riskzonen för ohÀlsa. De screeninginstrument som anvÀnds ska vara valida och reliabla. Mellan Är 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för vÄld i nÀra relationer, dÀremot finns Ànnu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprÀtthÄlls.

Denna uppsats behandlar mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer, med vilket menas i uppsatsen mÀn som brukar fysiskt och psykiskt vÄld mot sin nuvarande eller tidigare hustru, sambo eller flickvÀn. Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska lagar och tillÀmpningen av dessa som tillhör omrÄdet mÀns vÄld mot kvinnor. För en djupare förstÄelse beskrivs Àven hur det Àr att leva i ett vÄldsamt förhÄllande. I uppsatsen undersöks Àven en del myndigheters roller i frÄga om arbetet med misshandlade kvinnor. En granskning hur brotten grov kvinnofridskrÀnkning, grov misshandel och misshandel mot kvinnor i nÀra relationer berörs i domstolarna ses över genom studier och jÀmförelse av domar frÄn tingsrÀtt, hovrÀtt och högsta domstolen.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.

Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhÄller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjÀlpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. UtgÄngspunkten för studien har varit den kinesiska synen pÄ relationer, guanxi och den vÀsterlÀndska nÀtverksteorin. En jÀmförelse mellan dessa tvÄ synsÀtt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. DÀrefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremÄl för koppling mellan teori och praktik.

Grön Flagg Àr en utmÀrkelse som i Sverige finns pÄ cirka 2000 förskolor/skolor, dÀr syftet Àr att utveckla och synliggöra arbetet för HÄllbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollÀrares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg Àr och bör vara i verksamheten. Vi har istÀllet undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrÄn tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen frÀmst associerar Grön Flagg till sopor och kÀllsortering och de anser att detta Àr viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det Àr roligt att arbeta utifrÄn Grön Flagg, och de gav mÄnga konkreta exempel pÄ förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, kÀllsortering, naturruta och omsorg till djur.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumÀrke, företag och andra konsumenter pÄverkas av varumÀrkescommunities.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.

Drank frÄn sprittillverkningen för humankonsumtion har sedan en lÀngre tid anvÀnts som foder till grisar men fÄ studier har gjorts inom omrÄdet. Med hÄrdare krav pÄ djuromsorg och djurhÀlsa, bÄde frÄn staten och för ekonomin i lantbrukarens egen produktion, Àr det intressant att se drankens effekt pÄ produktionsegenskaper och hÀlsa. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utvÀrdera hur drank fungerar i slaktgrisproduktion med hÀnsyn till produktionsegenskaper och hÀlsa. Studien har genomförts som ett fÀltförsök pÄ gÄrden Björkhem utanför Kristianstad. Tre omgÄngar grisar med 783 djur i varje omgÄng (totalt 2349 grisar) har ingÄtt i försöket, som löpt frÄn mars 2012 till januari 2013. I varje omgÄng fanns en kontrollgrupp samt tvÄ försöksled, alla i separata avdelningar. Kontrollgruppen har fÄtt fÀrdigfoder blandat med vatten. I försöksleden har drank ingÄtt i blandningen och övriga komponenter korrigerats för att ge ett likvÀrdigt nÀringsinnehÄll i alla foder.