Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans tvÄ stÀder: Erbil och Kirkuk . Syftet Àr att studera mÀns och kvinnors etniska relationer i stÀderna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning Àr hur ser kvinnors respektive mÀns interetniska relationer ut, finns det nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors etniska relationer, vad som kan pÄverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer, dessa med fokus pÄ könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mÀns respektive kvinnors etniska relationer utifrÄn fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland Àktenskap, samt kvalitén av kontakter.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

Staphylococcus aureus Àr en bakterie vanligt förekommande i nÀsa och pÄ hud hos mÀnniskor och djur. Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har förvÀrvat resistens mot ?-laktamantibiotika och har lÀnge varit en nosokomial patogen humant. PÄ senare Är har infektioner orsakade av MRSA börjat upptrÀda mer frekvent i samhÀllet och Àven setts kolonisera och infektera djur. Problematiken kring MRSA hos djuren har framförallt varit sÄrinfektioner, men Àven som orsak till kolonisation hos mÀnniskor i kontakt med dem.

Tidigare forskning har pÄvisat att olika former av djurterapi Àr effektiva terapiformer för bÄde barn och vuxna med olika psykiska hÀlsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, sÄ kallade djurassisterande aktiviteter pÄverkar depressiva besvÀr och positiv affekt hos Àldre pÄ servicehus, samt om det förekommer nÄgon skillnad i dessa mÄtt beroende pÄ om de Àldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionÀrer, uppdelade genom randomisering i tvÄ grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen trÀffa tvÄ hundar medan kontrollgruppen trÀffade en utÄtriktad kvinna. Positiv affekt och depressiva besvÀr mÀttes före och efter interventionen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att uppmÀrksamma uppvÀrderande omnÀmnanden av djur i kristen texttradition, företrÀdesvis i evangelierna, men ocksÄ i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat pÄ Jesustexterna, eftersom Jesus Àr kristendomens förgrundsgestalt och kÀrna. DÀrför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en Äterblick görs ocksÄ till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberÀttelsen.Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvÀrderande djurbilder, för att istÀllet fokusera pÄ nedvÀrderande omnÀmnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullstÀndigt dominerande, och dÀrför Àr det nödvÀndigt, menar jag, att arbeta pÄ det sÀtt som jag föreslÄr, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvÀrderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sÄdana texter, vilket jag ocksÄ lyckats med.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en litteraturöversikt beskriva hur djur har anvÀnts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestÀmda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen anvÀndes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvÀrde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar med fokus pÄ terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur Àr varierande, samt att samma djurart har anvÀnts med olika intentioner.

  Jag minns nÀr man som liten var pÄ besök hos mormors förÀldrar i deras lÀgenhet i Sundbyberg. I vardagsrummet eller salongen hade de en figurin i glaskupa, dÀr satt jag alltid och stirrade, försvann in i fantasins vÀrld, iakttog scenariot med musicerande mÀn i peruk och den sirliga fÀrgrika vegetationen. Figuriner avbildar oftast mÀnniskor eller djur, noggrant utarbetade, i en idealisk vÀrld. Ett fryst ögonblick dÀr allt Àr i harmoni, strÄkarna ljuder och rusdrycken flödar i salongen, bönderna drar sina kÀrror och skördar glatt, mÀnniskor och djur lever i symbios med varandra och naturen. En skönmÄlning som bÄde innehÄller och saknar problematik men Àr samtidigt en intressant tradition dÀr jag kan frossa i referenser och uttryck, kitschiga motiv och inkonsekventa koncept. .

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frÄgor, som rör relationen mellan mÀnniskor och djur generellt och mÀnniskans anvÀndning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras pÄ en enkÀt, vilken elever frÄn tvÄ skolor har besvarat via Internet. Ur enkÀten gÄr det bland annat att utlÀsa att en majoritet av eleverna inte anser att en mÀnniskas liv Àr vÀrt mer Àn ett djurs. MotstÄndet till djurförsök Àr ocksÄ stort, Àven om en hel del elever pÄpekade svÄrigheten med att ange ett klart ja eller nej i frÄgan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gÀllande i mÄnga av frÄgorna.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Det finns olika tekniker att anvÀnda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nÀt eller fösning in i fÄllor med hjÀlp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar anvÀnds uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebÀr olika risker för impalan; att söva ett djur Àr alltid ett riskmoment men Àven stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förÀndringar som kan leda till döden. PÄ bÄde impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjÀlp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra lÀkemedel. Opioider ger bÄde bra anestesi och analgesi, men kan medföra Àven oönskade effekter sÄsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervÄld har frÀmst omfattat vÄld i heterosexuella relationer och begreppet partnervÄld har anvÀnts i det nÀrmaste synonymt med mÀns vÄld mot kvinnor. Precis som vÄld i heterosexuella relationer Àr samkönat partnervÄld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om vÄld som begÄs i samkönade relationer avseende skillnader mellan mÀn och kvinnor. Metod: Studenter frÄn Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 mÀn), vilka lÀste en vinjett och besvarade en enkÀt. I vinjetterna illustrerades vÄld i en samkönad relation med antingen tvÄ mÀn, eller tvÄ kvinnor.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bÀr pÄ O157:H7 Àr superutsöndrare. Detta innebÀr att deras terminala mukosa Àr koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under lÄnga perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stÄ för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. NÀrvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lÄgutsöndrare samt att dessa lÄgutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier Àn de lÄgutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött pÄ slakterier och sÄ smÄningom till en ökad risk för mÀnniskor att bli smittade.