Bra utformning av vårdmiljö stimulerar god omvårdnad. Inom hospicefilosofin har detta tillämpats praktisk genom att försöka skapa optimal vårdmiljö för personer i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av omvårdnad i hospicemiljö. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara i avslutande relationer är utmattande och kräver strategier, att vara en del av den stöttande miljön, att som personal dela mål och värdegrund och att en hemlik miljö erbjuder kommunikation och relationer med humor och andlighet.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish municipal welfare system, in their capacity as discourse makers, construct Intimate Partner Violence (IPV) in the relationships of Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender (LGBT) people. A discourse analysis of their official plans of action regarding IPV and the information directed towards their citizens through their webpages showed that the discourse surrounding IPV revealed a gender dichotomy, where the victim was mainly constructed as being female and the perpetrator as male. As a consequence of this, gay and bisexual men were rendered invisible from the discourse surrounding victims of IPV, although they could be included in the construction of perpetrators of it. Lesbian and bisexual women were often included in the understanding of victims of IPV, but in the discourse surrounding perpetrators of it they were made invisible. The discourse about IPV also excluded the experiences and vulnerability of people who identify as being transgendered.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011. Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som läkarnas bedömningspraktik baseras på.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevers berättelser. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Eleverna har fått skriva en berättelse där de själva har blivit utsatta för en kränkning. Metoden i vårt arbete har varit att analysera elevernas berättelser, dvs. vi har använt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av kränkande behandling.

 Detta examensarbete är en utvärdering av arbetssätten i byggprojektet Norrortsledenoch genomfördes på Trafikverket i Solna under hösten 2010 och början av 2011.Norrortsleden är en tvärförbindelse mellan E4 och E18 norr om Stockholm.Byggprojektet är två-delat där ena halvan genomfördes i en traditionell entreprenadformoch den andra i en så kallad funktionsentreprenad med helhetsåtagande. Denna rapportfokuserar på den senare av dessa två. Examensarbetet ämnar finna, genom att användaNorrortsleden som exempel, vilka för- och nackdelar som funktionsentreprenad medhelhetsåtagande för med sig. Detta görs utifrån tre olika aspekter: organisatoriskt,ekonomiskt och kvalitetsmässigt. För att åstadkomma detta har intervjuer medbeställarorganisationen (Trafikverket) och entreprenören (NCC), ekonomiskkalkyl ochen upplevelseenkät genomförts.

ByggnadsInformationsModellering, BIM är ett komplext begrepp med varierande innebörd beroende på var i byggprocessen det används. Det finns ingen enkel definition av hur arbetet med BIM tillämpas och innefattar många aktiviteter. I rapporten har en litteraturstudie samt intervjufrågor legat till grund för resultat och slutsatser, dessa har riktats mot att ta reda på hur digital informationshantering anpassas till en byggnads förvaltningsskede och hur inventering av en befintlig byggnad kan utföras med dagens teknik. Genom att studera vad som tidigare skrivits inom ämnet samt med kontakter via personer som sysslar med konsultuppdrag eller förvaltningsadministration inom byggbranschen har en sammanställning av nuvarande tillämpningar kunnat visas. I grund och botten är BIM ett modernt arbetssätt som kan nyttjas av alla discipliner för att tillge information i ett projekt som även kan fortsätta att uppdateras vidare genom produktion, förvaltning, ombyggnader samt renovering, och slutligen rivning. Inventering av en äldre byggnad som saknar data kan återskapas med laserskannerteknik och ger en tillförlitlig datainsamling som sedan bearbetas i CAD-program. Forskning har skett för att försöka hitta ett sätt att lokalisera inbyggnadsmaterial utan att göra åverkan på byggnadskonstruktionen. .

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band.

Frågeställning:Med affärsidén som grund eftersträvar ledningen en större integration med omgivningen och mellan dotterbolagen för att konkurrera på marknaden. Hur jobbar Sweco med integration och vilka svårigheter finns?Syfte: Syftet är att redogöra hur bra Swecos affärsidé är integrerad i bolaget.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnet integration. Ett icke-slupmässigt urval användes för valet av respondenter.Slutsats: Sweco visar på en bra integration mellan marknaden och det företaget erbjuder. Lönsamheten tyder på hög integration med omvärlden och internt i bolaget.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats.

Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats.

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen är förtroende, osäkerhet respektive säkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestående av revisorer från Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsättning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.