Bakgrund: Forskningen har visat att humor Àr ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt sprÄk. Den har visat sig pÄverka en rad faktorer positivt, dÀribland vÄrdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hÀlsa. Humor Àr inte enbart positivt i en vÄrdkontext, dÀremot finns det tillfÀllen dÄ den bör undvikas.Syfte: Syftet Àr att belysa anvÀndandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanstÀllts.Resultat: Resultatet bestÄr av tre huvudteman: Humorns inverkan pÄ avdelningens vÄrdatmosfÀr, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades tvÄ underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfÀllen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion dÀr resultatet implementeras i Travelbees omvÄrdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men ocksÄ hur ny forskning förhÄller sig till resultatet.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med vÄr studie Àr att först ta reda pÄ hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation pÄ en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lÀmpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenÀrer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vÄr uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gÄtt till vÀga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.Vi har i denna uppsats valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats dÄ vÄrt syfte Àr att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda pÄ hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gÄng dÄ vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. VÄr empiri bestÄr av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta omrÄdet.Vi har utgÄtt frÄn en modell som förklarar hur ÄterhÀmtnings-processen för en destination bör gÄ till och implementerat denna modell pÄ reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gÄng sett vara extra vitala Àr relationen med kunder samt relationen med media för att kunna ÄterhÀmta sig efter en kris.

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

Syftet med studien var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Àldres socioekonomiska position och det goda Äldrandet i form av livstillfredsstÀllelse, vÀlbefinnande, livskvalitet samt kÀnsla av sammanhang. Jag studerade Àven hur ovanstÄende samband sÄg ut nÀr mÀn och kvinnor analyserades separat, respektive nÀr man anvÀnde olika mÄtt pÄ socioekonomisk position. De mÄtt pÄ socioekonomisk position som anvÀndes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod anvÀndes och materialet var SWEOLD frÄn 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmÀssigt urval, och antal medverkande var 537 personer i Äldern 77-99 Är.

Uppsatsen har tvÄ delsyften. För det första avser vi analysera och utvÀrdera de operativa risker som finns i samband med banktjÀnster via Internet och hur bankerna hanterar dessa. VÄrt andra delsyfte Àr att undersöka hur skadestÄndsansvaret fördelas mellan bank och kund. Vi avser Àven att diskutera och analysera om bankernas friskrivningsklausuler frÄn skadestÄnd uppfyller de krav som stÀlls enligt svensk rÀtt. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ arbetsmetod som till största delen baseras pÄ textstudier.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur deltagare i sjÀlvhjÀlpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus lÄg pÄ att undersöka huruvida det inom sjÀlvhjÀlpsgruppen fanns nÄgra verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. UtifrÄn mitt syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Vilka förvÀntningar har deltagarna pÄ sjÀlvhjÀlpsgruppen? Vad fÄr deltagarna ut av att gÄ i en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Hur har upplevelserna pÄverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr jag intervjuade sex deltagare frÄn fyra olika sjÀlvhjÀlpsgrupper inom en ideell verksamhet i VÀstra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrÄn systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk ÄterhÀmtning.

Empati Àr en grundförutsÀttning för mÀnniskors interaktion, kommunikation och förstÄelse för varandra. Forskning har visat att individer med depression och olika personlighetsstörningar har en tendens till nedsatt empati. I en enkÀtstudie med 205 deltagare, varav 162 kvinnor, undersöktes om sinnesstÀmning har ett samband med empati. Deltagarna försattes i en sinnesstÀmning, de fick tÀnka pÄ positiva eller negativa hÀndelse. Sedan lÀsa en negativt riktad vinjett om en gripande hÀndelse.

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

Under den senaste tiden har hÄrd kritik riktats mot de svenska bankerna för de höga marginalerna pÄ bolÄn. BolÄnerÀntorna har inte sÀnkts i samma omfattning som reporÀntan och övriga riskfria rÀntor. I lÄgkonjunktur ger reporÀntesÀnkningen inte samma sÀnkning av bolÄnerÀntan, dÄ bankerna har för avsikt att öka sina nettomarginaler i syfte att öka det egna kapitalet. Med anledning av detta undersöker denna uppsats hur spreaden mellan bolÄnerÀntan och de riskfria rÀntorna varierar med konjunkturen. Vidare utreds relationen mellan den reala rÀntekostnaden ex post och konjunkturlÀget dÄ denna Àr den mest vÀsentliga rÀntan för bolÄnekunder.

Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanstÀlld börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anstÀllningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation frÄn företaget om hur detta Àr som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar vÀxer som en viktig funktion pÄ moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frÄgan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anstÀllda. Fem nyanstÀllda pÄ ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i vÀrdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men pÄ den svenska marknaden förekommer samarbete i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Studiens syfte Àr att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien Àr en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.