Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga kÀllor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjÀlp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: (A) vilka kÀllor anvÀnder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka kÀllor anvÀnder individuella idrottare vid lÄg self-efficacy? och (C) Vilken Àr relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes pÄ tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i Älder 18-27 Är. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största kÀllan till ökat self-efficacy. Uttryck som "trÀnat bra innan" och "bra förberedelse" anvÀnder intervjupersonerna för att beskriva denna kÀlla.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur förÀldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och SamhÀlle. Studien har syftat till att sammanstÀlla de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre förÀldrar och tre pedagoger för att fördjupa förstÄelsen om hur förhÄllandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola Àr utvecklingssamtalet som enligt LÀroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och förÀldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt sÄ lÀnge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och förÀldrar Àr det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.

Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framstÀlls i svensk press. Undersökningen Àr en textanalys av ett antal artiklar dÀr jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvÀllstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. UtifrÄn teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framstÀller nÄgon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har ocksÄ varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som anvÀnds i framstÀllningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frÄgestÀllningar Àr:Hur framstÀlls kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och lÀsare?Vilka retoriska grepp anvÀnds i framstÀllningen av kristendom och kristna?.

Ungdomar begÄr brott och de utsÀtts för brott. De brott som begÄs av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket pÄverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör pÄ sin fritid, var de Àr och vem de umgÄs med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsÀttas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen Àr det som för dessa ungdomar samman.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Genom att studera relationen mellan intention till uppsÀgning och upplevd arbetstillfredsstÀllelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill sÀga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som skickades till deltagarna(N=48), vilka hÀrrörde frÄn ett Àldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för tvÄ av studiens hypoteser gÀllande korrelation mellan arbetstillfredssÀllelse, organisationsengagemang och intention till uppsÀgning. Resultatet gav Àven delvis stöd till tvÄ av studiens hypotes vad gÀller negativa korrelationer mellan anstÀlldas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar pÄ sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anstÀllda inom vÄrden och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Revisorns oberoende Àr ett primÀrt villkor för trovÀrdigheten pÄ det granskade materialet gÀllande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfÀsts för att styrka revisorns oberoende och i förlÀngningen förtroendet. I dagslÀget finns ett lagförslag frÄn justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stÀrka revisorns oberoende görs genom att föreslÄ ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebÀr att revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsultation.

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur livsmedelsföretag som saluför rĂ„varor skapar varaktiga konkurrensfördelar. FrĂ„gestĂ€llning: Hur skapar ett företag varaktiga konkurrensfördelar nĂ€r deras produkt inte lĂ€ngre kan ses som en unik resurs? Metod: NĂ€r urvalet av teori och empiri gjorts har vi utgĂ„tt frĂ„n de fyra kĂ€llkritiska omrĂ„dena. Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vi utgĂ„r frĂ„n teorierna och tillĂ€mpar sedan dessa pĂ„ det valda empiriska fĂ€ltet Vi har undersökt tre fallföretag, dessa Ă€r; Salico AB, Sundstorgets Kött & Delikatesser och ÅlgrĂ€ndens Fisk & Delikatesser AB. Tre intervjuer har genomförts, en för varje företag.

Syftet med studien var att synliggöra förskollÀrares uppfattningar kring förÀldrasamverkan i förskolan. FrÄgestÀllningarna berör förskollÀrarnas syn pÄ förÀldrasamverkan, möjligheter och svÄrigheter med förÀldrasamverkan samt olika samverkansformer som anvÀnds i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollÀrarna poÀngterar att förÀldrasamverkan Àr en viktig del i förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor pÄ Internet har fokus frÀmst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrÄn detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska pÄ svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgÀngliga pÄ Internet anno höst 2003 och vÄr 2004.

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mÄl att tillgodose informationsbehovet hos Àgarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i sÄ stor utstrÀckning att relationen mellan rÀntabilitet pÄ eget kapital och ett företags marknadsvÀrde vÀsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvÀrde och redovisningsmÄttet rÀntabilitet pÄ eget kapital. AvgrÀnsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens rÀntabilitet pÄ eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys dÀr vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mÄtt pÄ sambandets styrka.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..