Studenter Àr bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter pÄ studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkÀt bestÄende av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mÀtte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mÀtningar.

Priserna pÄ byggmaterial i Sverige Àr idag höga och utgör cirka 40 procent av den totalabyggkostnaden. Samtidigt finns det betydligt billigare byggmaterial ute i Europa. Författarentill denna uppsats har mot denna bakgrund kommit fram till följande problemformulering: hurbedömer byggentreprenadsföretagen konkurrensen inom byggmaterialbranschen i Halmstad?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur konkurrensen fungerar i Halmstad och förklara dekonkurrenshinder som finns. Undersökningens metod Àr kvalitativ och författaren harintervjuat fyra personer inom entreprenadbranschen.

SAMMANFATTNING Att möta och vÄrda personer som Àr allvarligt sjuka och döende Àr svÄrt. Syftet med studien var att belysa pÄ vilket sÀtt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstÄs med hjÀlp av Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori. Studien Àr litteraturbaserad och bygger pÄ engelsksprÄkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger pÄ sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem Àr kvalitativa studier och en Àr litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient Àr av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvÀgar och socialt samspel för att fÄ patienten att uppleva livskvalitet.

NÀr sjuksköterskestudenten Àr fÀrdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstÄr. För att klara av detta krÀvs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmÄgan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vÄrdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, denna byggde pÄ tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar pÄ syftet.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. BÄde skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundlÀggs tidigt i mÀnniskors liv och som pÄverkar vÄr sjÀlvuppfattning, sjÀlvkÀnsla och hur vi relaterar och fungerar med andra mÀnniskor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vÄr livstid. Med hjÀlp av sjÀlvskattningsformulÀr mÀttes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar pÄ en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och sjÀlvrapporterad nivÄ av skamuppleverser.

Denna studie Àmnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet Àr att undersöka hur coaching kan hjÀlpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen Àr att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmÀssigt ut med förutsÀttning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall Àr att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjÀlp av den hermeneutiska cirkeln som tillvÀgagÄngssÀtt.

Enterprise Resource Planning (ERP) system har genom historien setts som komplexa, problematiska och verksamhetskritiska. ERP-projekt krÀver ofta nÀra samarbeten mellan mÄnga parter. I ett sÄdant projekt blir tillit till IT-konsultbolaget/leverantören en viktig faktor och kan vara avgörande för projektets utfall. Trots detta har relativt lite forskning problematiserat hur ERP-projekt pÄverkas av bristande tillit mellan leverantör och kund. Denna uppsats tar sitt avstamp i att undersöka hur relationen mellan kund och konsultpÄverkar utfallet av en ERP-implementation.

Endometrios Àr en vanligt förekommande kvinnosjukdom som Àr kronisk. Vanligaste symtomen Àr kraftig menstruationssmÀrta, djup samlagsmÀrta och infertilitet. MÄnga andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt Ät mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen pÄverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och mÄnga gÄnger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vÄrden om sjukdomen Àr kraftigt begrÀnsad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur handledare upplever handledarskapet för lÀrarstudenter under deras VFU med utgÄngspunkt frÄn delaktighet i verksamheten, relationen handledare ? student samt kopplingen praktik ? teori. För denna studie anvÀnde jag mig av sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ metod. EnkÀterna och de inspelade intervjuerna analyserades med hermeneutisk ansats. Resultatet visar att handledare tar stort ansvar i att vÀgleda lÀrarstudenter under praktiken, nÀr det handlar om att planera, stödja och evaluera deras insatser.

Barn som bevittnar vÄld mellan förÀldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohÀlsa, dÀribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat pÄ grad av vÄld men ocksÄ pÄ barnets anknytning till förÀldrarna. DÄ forskning kring anknytning frÀmst fokuserat pÄ relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förÀlder har olika samband med barns traumasymptom. Data frÄn 64 barn tillhandahölls frÄn en nationell utvÀrdering av behandlingar för barn som upplevt vÄld hemma. Analyser av barnens sjÀlvskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att vÄld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat vÄldet eller inte.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur deltagare i sjÀlvhjÀlpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus lÄg pÄ att undersöka huruvida det inom sjÀlvhjÀlpsgruppen fanns nÄgra verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. UtifrÄn mitt syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Vilka förvÀntningar har deltagarna pÄ sjÀlvhjÀlpsgruppen? Vad fÄr deltagarna ut av att gÄ i en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Hur har upplevelserna pÄverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr jag intervjuade sex deltagare frÄn fyra olika sjÀlvhjÀlpsgrupper inom en ideell verksamhet i VÀstra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrÄn systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk ÄterhÀmtning.

Denna uppsats syfte Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna pÄverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt upplever kvinnor, i Äldern 20-30 Är, sexuella handlingar med sig sjÀlv och med partner/partners och hur förhÄller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig sjÀlva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har anvÀnts som verktyg för att förklara SjÀlvets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har anvÀnts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.

Syftet Àr att utifrÄn en socialpsykologisk teori syna och förstÄ vad som hÀnder i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete pÄ en friskola i södra SkÄne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet strÀckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet MÀnniskan och samhÀllet och behandlade frÄgor som gÀllde social hÄllbar utveckling. Problemet som uppdagades var nÀr fyra elever redan frÄn första dagen inte visade nÄgot motivation till att delta och genom odemokratiska förhÄllningssÀtt försvÄrar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.