Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av krÀnkande behandlingar i skolan genom elevers berÀttelser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser pÄ tvÄ olika skolor. Eleverna har fÄtt skriva en berÀttelse dÀr de sjÀlva har blivit utsatta för en krÀnkning. Metoden i vÄrt arbete har varit att analysera elevernas berÀttelser, dvs. vi har anvÀnt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av krÀnkande behandling.

Syfte: VÄrt syfte Àr att studera styrningen samt relationen av human-, struktur- och kundkapital. Analysera denna relation mellan tjÀnsteproducerande och varuproducerande företag. Samt att diskutera kapitalen i relation till redovisningen..

Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige Àr i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med lÀkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsÀtta marknaden Àr framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem Àr denna konsument och vad Àr det för nytta som vi talar om? Företag pÄ marknaden har ett vinstintresse i att pÄverka utformningen av en framtida reglering sÄ att den passar deras syfte och mÄl. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, Àr det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhÀva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.

Denna studies syfte Àr att kartlÀgga vad elever i Ärskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hÄllbar utveckling inom nÄgra dimensioner för att förstÄ hur de kan tÀnkas prioritera som konsumenter frÀmst nÀr det gÀller livsmedel och val i hemmet. Jag har frÀmst tittat pÄ de val eleverna kan stÀllas inför i mitt Àmne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrÄgor Àr: Vad har eleverna för kunskaper som grund nÀr det gÀller att göra hÄllbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hÄllbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda pÄ det har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av eleverna visar sig ha tillrÀckliga kunskaper för att kunna göra hÄllbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jÀmstÀlldhet.

Syftet med studien Àr att klargöra om det finns en koppling mellan gymnasielevers alkoholkonsumtion och aggressivt beteende. Tidigare studier har försökt att identifiera specifika förhÄllanden mellan alkohol och aggression och har funnit att förhÄllandet beror pÄ olika aspekter hos individen, aggressiva tendenser, kognitiva fÀrdigheter, situationen, grupptryck och kulturella normer Tidigare studier visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och aggression. EnkÀten delades ut till 123 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i nordöstra SkÄne. Resultatet bekrÀftade relationen mellan konsumtion och beteende och visade att det finns en skillnad mellan killar och tjejer, bÄde nÀr det gÀller konsumtionsmönster och deras sÀtt att uttrycka aggression.

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

Bakgrund: Vid komplexa tjĂ€nstetransaktioner Ă€r det svĂ„rt för köparen att i kontraktet specificera vad som förvĂ€ntas av tjĂ€nsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att utvĂ€rdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och sĂ€ljare av komplexa tjĂ€nster.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: Vi har genomfört en fallstudie dĂ€r vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjĂ€nsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för bĂ„de köpare och sĂ€ljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna Ă€r mellan Landstinget i Östergötland och en privat vĂ„rdgivare, SpecialistlĂ€karna, de tvĂ„ andra Ă€r relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. VĂ„r teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjĂ€nsten Ă€r som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjĂ€nster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.Resultat: Den empiriska studien bekrĂ€ftade inte vĂ„r teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjĂ€nsten.

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga hur elektroniska kundrelationer skildras av marknadsföringslitteraturen inom klassisk-, direkt- och relationsmarknadsföring. KartlÀggningen har Àven för avsikt att undersöka eventuella mönster i litteraturens skildring av den elektroniska kundrelationen.De senaste 50 Ären av teknisk utveckling har medfört en avgörande innovation för utvecklingen av elektroniska kundrelationer - nÀmligen datakommunikation. Tekniken bakom datakommunikation har legat till grund för vad vi idag kallar Internet, den kanske mest betydelsefulla uppfinningen inom modern informationsteknik.Utvecklingen har Àven pÄverkat relationen mellan företag och kund. Mycket av den direkta kontakt som tidigare fanns har idag ersatts av elektroniska relationer. Den elektroniska marknaden som skapats tvingar Àven företag att ta den elektroniska kundrelationen pÄ allvar.

De idrottsdidaktiska frÄgorna vad, hur och varför Àr nÄgot tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhÄlla sig till krÀvs det att verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa reviderar svaren pÄ de idrottsdidaktiska frÄgorna för att bÀttre stÀmma överens med de nationella riktlinjerna i Àmnet. LÀroplansforskning kopplad till idrottsÀmnet Àr ett etablerat forskningsomrÄde sÄvÀl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien Àr att komparativt undersöka idrottsÀmnet i Sverige och USA utifrÄn tre teman.

Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan förskollÀrares instÀllning till matematik och deras anvÀndning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar pÄ vilka matematiska ord förskollÀrare anvÀnder vid pedagogiska situationer sÄsom mÄltider, pÄklÀdning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollÀrarnas instÀllning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som anvÀnds mest av förskollÀrarna Àr rÀkneord i form av tal, antal och rÀkneramsa, ordningstal och brÄktal. Detta syns tydligast under mÄltidssituationerna men Àven under övriga pedagogiska situationer utgör rÀkning en stor del. Ord som har med mÀtning och lokalisering att göra anvÀnds ocksÄ i stor utstrÀckning av förskollÀrarna.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lÀrare och elev samt om eleverna upplever att lÀrare-elevrelationen har nÄgon inverkan pÄ deras motivation till lÀrande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som gÄr det sista Äret pÄ gymnasiet. Valet av metod baseras pÄ mÄlsÀttningen att fÄ en djupare förstÄelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lÀrare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lÀrar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna Àr eniga om att goda relationer mellan dem och deras lÀrare pÄverkar deras lÀrandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna frÀmst vill ha lÀrare som Àr personliga, engagerade och förstÄende sÄ att en god relation mellan parterna kan utvecklas.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..

SammanfattningSeminariedatum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HögskolepoÀngHandledare: Claes JonssonFörfattare: Per Bodlund 1983 Roderik Elfström 1981pbd04002@student.mdh.se rem03001@student.mdh.se VÀsterÄs VÀsterÄsNyckelord: Relationsmarknadsföring, engagemang, förtroende, kommunikation, relationer, lojalitet.Titel: Intersport & Skiljebo SK. Ett vinnande samarbete?Problem: Sponsring Àr en viktig marknadsföringskanal för nÀringslivet och en viktig inkomstkÀlla för det svenska föreningslivet. Det Àr dÀrför viktigt att relationen mellan sponsor och sponsortagare fungerar och att sponsorerna fÄr ut vad de förvÀntar sig av samarbetet. Intersport och Skiljebo SK (SSK) har sedan mÄnga Är tillbaka ett sponsrings- och samarbetsavtal.

Bakgrund: Antalet personer över 80 Är kommer att öka dramatiskt under de nÀrmaste decennierna. Allt fler Àldre blir beroende av vÄrd pÄ Àldreboende. Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori anvÀnds för att förklara omvÄrdnadsprocessen och den mellanmÀnskliga relationen för att uppnÄ en god omvÄrdnad. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det Àr att vara Àldre och bo pÄ ett Àldreboende. Metod:Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie, baserad pÄ 14 vetenskapligt granskade artiklar.