Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som Àr delaktiga i sin vÄrd kan fÄ ökad motivation som kan leda till en bÀttre behandling. En viktig del för sjuksköterskan Àr att ge tillfÀlle för patienten att medverka i vÄrden. Hinder för delaktighet kan uppstÄ pÄ vÀgen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara pÄ patientens resurser. Dock kÀnde sig patienten ibland utsatta och hade dÄlig kontroll över sin situation.

Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

Att bli svÄrt sjuk eller skadad innebÀr, förutom det fysiska traumat, ocksÄ att vi blir utelÀmnade till dem som skall vÄrda oss. För att patient och nÀrstÄende skall uppleva trygghet i vÄrdsituationen Àr det viktigt att sjuksköterskan har förmÄga att se och bekrÀfta patienten och de nÀrstÄende i deras lidande. Syftet var att beskriva hur den vÄrdande relationen uppstÄr och kommer till uttryck mellan intensivvÄrdssjuksköterskan och patient/nÀrstÄende. Syftet var ocksÄ att belysa betydelsen av en vÄrdande relation. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie, dÀr 14 vetenskapliga artiklar granskades.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket pÄverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhÄllandet Àr i klassrummet. En dialog Àr sÀllan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lÀrare Àr det lÀraren som har den dominerande rollen vilket medför att lÀraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats Àr att se hur en lÀrare sprÄkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det sprÄkliga samspelet ter sig dÀr. Undersökningen Àr gjord i en Komvuxklass vilket gör att det Àr relationen mellan en lÀrare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallÀrare och ÀmneslÀrare kan se ut i matematik- respektive sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling pÄ en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bÀst kan utnyttja de bÄda yrkesgruppernas komplementÀra kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer pÄ lektioner dÀr speciallÀrare och ÀmneslÀrare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallÀrare och ÀmneslÀrare i matematik och sprÄk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallÀrare och ÀmneslÀrare. Till analys anvÀndes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad pÄ arbetsplatsen samt Laviés teori om lÀrares olika instÀllning till samarbete. Resultatet visade att speciallÀrare och ÀmneslÀrare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett urval verksamma lÀrare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tror lÀrarna att eleven kommer att pÄverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lÀrare och elev pÄverkas av tidigarelagda betyg ur ett lÀrarperspektiv? Hur kan ett urval lÀrares Äsikter om betyg frÄn skolÄr 6 förstÄs utifrÄn vÄr teoretiska utgÄngspunkt om betygens funktioner? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi utgÄtt frÄn vÄrt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjÀlp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i skolÄr 4-6. Resultatet visar att lÀrare tror att elever pÄverkas pÄ en mÀngd olika sÀtt av betyg, bÄde positivt och negativt.

Bakgrund och problem: Wycherley (1983) fastslog att de kritiska framgÄngsfaktorerna föratt ett detaljhandelsföretag ska lyckas var att företaget hade en vÀldefinierad strategi och attdenna stöds av ett belöningssystem. Dessutom finns det ett allt större intresse för att anvÀndaen rörlig del av lönen som styrmedel i företagen (Smitt., et al. 2002). Mot denna bakgrundvÀcktes intresset att vidare undersöka hur relationen ser ut mellan vald strategi ochbelöningssystem i detaljhandeln.Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva relationen mellan den valda strategin ochbelöningssystemet hos företag som verkar inom detaljhandelssektorn. Uppsatsen har Àvensyftat till att ge ny kunskap om omrÄdet strategi och belöningssystem inom detaljhandeln samtatt, baserat pÄ den empiriska undersökning som gjorts, lyfta fram ett antal hypoteser som vitror kan gÀlla för detaljhandeln i stort.Metod: För att besvara studiens problemformulering gjordes först en litteraturgenomgÄnginom omrÄdet strategi och belöningssystem dÀr en teoretisk referensram byggdes upp.DÀrefter genomfördes en empirisk studie vilken bestod av sju intervjuer med representanter urföretagsledningen frÄn fyra olika företag inom detaljhandeln (Gina Tricot, Hemtex, MQ ochSportex).

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir sÀrskilt uttalat. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: har socialsekreterare ömmat mer för nÄgon/nÄgra av sina klienter, har socialsekreterare kÀmpat mer för nÄgon/nÄgra av sina klienter, hur har i sÄdana fall de klientrelationerna varit? För att fÄ en djupare förstÄelse för detta fenomen baserades studien pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjÀnstens individ och familjeomsorg i tvÄ större stÀder i norra Sverige. En kvalitativ innehÄllsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser:- Att relationen mellan socialsekreterare och klient Àr central i arbetet.- Att relationen med klienten Àr nÄgonting som gÄr upp och ner.- Att socialsekreterare ömmar och kÀmpar för flertalet av sina klienter.- Att socialsekreterare har ömmat och kÀmpat extra mycket för vissa klienter..

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga vilka faktorer som konsumenter prioriterar nÀr de vÀljer hotell.De respondenter som besvarade enkÀtundersökningen var författarnas vÀnner pÄ community-sajten Facebook. Detta gjorde att urvalet blev snedvridet och den största Älderskategorin var 20-29 Är. Vi tycker att detta gjorde studien mer intressant dÄ vi har fÄtt fram tydliga resultat kring vad denna Äldersgrupp tycker Àr viktigt.Respondenterna i Äldersgruppen 20-29 Är tycker att Plats, Pris och Personer var de tre viktigaste faktorerna som de prioriterade vid val av hotell..

Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.

Vi ville undersöka om det var möjligt att pÄ en begrÀnsad budget bygga och programmera en Live Slow Motion-maskin för att generera repriser under en TV-sÀndning. Utan tillgÄng till dyrare specialtillverkad hÄrdvara skulle allt skötas i mjukvara pÄ i grunden en vanlig konsument-PC. Vi ville sÄ lÄngt som möjligt att vÄr maskin skulle efterlikna de etablerade produkter som anvÀnds i TV-branchen dÄ vÄr förhoppning var att maskinen skulle kunna utnyttjas av TV-studenter efter fÀrdigstÀllandet. Vi ville dock inte begrÀnsa oss för mycket, utan vi skulle försöka förbÀttra de saker vi ansÄg behövde förÀndras..

Denna studie behandlar relationen mellan jÀmstÀlldhet pÄ samhÀllsnivÄ och individuell subjektiv hÀlsa genom att korrelera data frÄn 23 europeiska lÀnder. Materialet erhÄlles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utstrÀckning individuell hÀlsa i allmÀnhet och de olika könen i synnerhet pÄverkas av samhÀllets jÀmstÀlldhetsgrad utförs linjÀr sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hÀnsyn till andra tÀnkbara komponenter som kan tÀnkas pÄverka relationen dÀr emellan.

Humor kan vara en meningsfull del i omvÄrdnaden dÄinteraktionen mellan sjuksköterska och patient stÀrks, men kan mananvÀnda sig av humor inom intensivvÄrd med tanke pÄ traumatiskasituationer och avancerad teknik?Att undersöka hur intensivvÄrdssjuksköterskor anvÀnder humor iarbetet med icke sederade patienter.Data insamlades genom intervjuer med tvÄintensivvÄrdssjuksköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sombearbetningsmetod.Sjuksköterskorna anvÀnde humor som ett sÀtt att ökavÀlbefinnande för patienter, anhöriga och inom personalgruppen. Genomatt anvÀnda humor kunde sjuksköterskan avdramatisera sin makt iförhÄllande till patienten. Humor kunde ocksÄ vara ett kommunikativtredskap i relationen med patienterna.AnvÀndandet av humor inom intensivvÄrden krÀver attsjuksköterskan Àr lyhörd och medveten om patientens utsatta situation.Om humor anvÀnds utan eftertanke kan resultatet bli att patienten kÀnnersig krÀnkt och relationen med sjuksköterskan blir försÀmrad.Humor Àr en viktig del av kommunikationen.

NÀr ett barn insjuknar i en svÄr sjukdom Àr det oundvikligt att förÀldrarna pÄverkas bÄde emotionellt och socialt. DÄ barnet Àr i stort behov av sina förÀldrar kan det uppstÄ problem eftersom förÀldrarollen Àndras i och med att barnet lÀggs in pÄ sjukhus. BarnsjukvÄrden har gÄtt mot en familjefokuserad vÄrd som Àr baserad pÄ en nÀra och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vÄrdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till förÀldrarna och deras barn kan de lÀttare hjÀlpa dem med deras grundlÀggande behov. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn pÄ sjukhus upplever relationen med vÄrdpersonalen.