Syftet med denna uppsats har varit att undersöka fenomenet med oriktade klagomÄl pÄ Internet och dÄ frÀmst pÄ bloggar. I förgrunden för vÄrt arbete stÄr en missnöjd konsument. Som konsument har man ett antal tÀnkbara tillvÀgagÄngssÀtt för att fÄ upprÀttelse frÄn företaget. Traditionellt har dessa strategier varit att antingen lÀmna företaget (exit) eller att pÄ nÄgot sÀtt ge uttryck för missnöjet (voice). Internetutvecklingen bidragit till att ge fler möjligheter att anvÀnda voice som strategi dÄ man vill kanalisera detta missnöje.

Personer med funktionsnedsÀttningar har visat sig stÄ vid sidan av den vardagliga samhÀllsgemenskapen i högre utstrÀckning Àn andra och dessa personer har ocksÄ visat sig ha fÀrre nÀra vÀnner Àn andra. MÄnga personer med funktionsnedsÀttningar har behov av nÄgon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning sÄ kan personer med funktionsnedsÀttningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem pÄ detta omrÄde. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka pÄ det sociala livet hos personer med funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera Àmnet.

AbstractÄnda sedan den franska kolonialiseringen av Algeriet Ă„r 1830 har de tvĂ„ lĂ€nderna haft en komplex relation. År 1954 inledde's kolonialkrig mellan de tvĂ„ lĂ€nderna vilket ledde fram till Algeriet's sjĂ€lvstĂ€ndighet (1962). Trot's sjĂ€lvstĂ€ndigheten fortsatte ett ömsesidigt beroende lĂ€nderna emellan. Vi har valt att fokusera denna studie pĂ„ kolvĂ€tehandeln eftersom detta belyser den komplexa relationen. Vidare har vi valt att utgĂ„ frĂ„n vĂ€rldssystemsteorin som bl.a.

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angÄende chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan pÄ hÀlsan, men att Àven individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit nÄgon tidigare forskning som med hjÀlp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn pÄ hÀlsa pÄ arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva chefers syn pÄ relationen mellan hÀlsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehÄllsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat pÄ informanternas utsagor.Resultat: HÀlsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hÀlsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahÄlla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna pÄpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anstÀllda, vilket kan leda till meningsfullhet som Àr en del av teorin kÀnsla av sammanhang. Kommunikationen anvÀndes för att personalen skulle fÄ möjligheten att vara med och bestÀmma, vilket dÄ ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Följande studie undersöker i vilken utstrÀckning parterna i trepartsförhÄllandet Upsala Nya Tidning, annonsör och lÀsare har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr viktigt i relationen, samt hur vÀl de kÀnner till varandras uppfattningar. Vi vÀljer att studera förhÄllandet ur ett trepartsperspektiv dÄ de mer traditionella tvÄpartsförhÄllandena inte Àr tillrÀckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgÄr frÄn UNT:s printupplaga, men skildrar Àven skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrÄgades via en enkÀtundersökning vad de sjÀlva tycker Àr viktigt och vad de uppfattar Àr viktigt för övriga parter. Resultatet visar pÄ att parterna inte har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr betydelsefullt i relationen.

Bakgrund och problemdiskussion: StrÀvan att uppnÄ mÄl Àr en grundlÀggande faktorsom pÄverkar alla typer av företag. Dessa mÄl kan uttryckas i finansiella termer, men pÄsenare Är har Àven icke-finansiella mÄl och mÄtt fÄtt allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga mÄttstockar inom kundfokus och Àr tvÄ icke-finansiellafaktorer som allt oftare gÄr att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns mÄnga olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. MÄnga studier inom Àmnet har fokuserat pÄ endast kundernas synoch fÄ studier beaktar köp- och sÀljförhÄllanden dÀr bÄda parter Àr företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstÀmmelse mellan leverantörers och kunders syn pÄ vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt pÄ relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingÄr i studien.

En bra relation mellan banken och dess företagskunder Àr en central frÄga för banken. DÄ de största kunderna för en bank ofta Àr företag Àr relationen mellan banken och företagskunderna högt prioriterade. PÄ en fri konkurrensmarknad dÀr bankerna tÀvlar om att fÄ de mest lönsamma företagskunderna blir det dÀrför oerhört betydelsefullt att upprÀtthÄlla och skapa relationer som bÄde banken och företagen kan dra nytta av..

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur eleverna tÀnker kring lÀrarens ledarstil, hur det pÄverkar dem bÄde positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till lÀraren förÀndras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lÀrare ska vara i allmÀnhet Äterfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden Àr av intervjuform dÀr fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen Àr att eleverna anser att en lÀrare frÀmst bör vara demokratisk, engagerande och snÀll. Utanför klassrummet beter sig lÀraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven Àr..

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.