Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Voluntary organisations provided the first consumer guidance in Sweden. The government'sinterest in the question started during the second world war and has ever since increased.Since the 1970's the local authorities, with support from the community, have played animportant roll in consumer policy work. Due to the economic recession of recent years theappropriation to consumer guidance work has been cut down. The work has been rationalisedand libraries have more frequently been used to spread consumer information.In Stockholm the municipal has been responsible for local consumer information since the1940's. Co-operation with the library of Stockholm has occurred in different forms.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkÀt om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkÀt om arbetstillfredsstÀllelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse med chefen och chefens yrkesroll (delmÄtt i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse pÄverkades av deras anstÀllningstid och utbildningsnivÄ. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress Àn kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredstÀllda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anstÀllningstid och utbildningsnivÄ har betydelse för arbetstillfredsstÀllelsen med chefen. .

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

SyfteSyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur banktjÀnstemÀnnen skapar och bibehÄller förtroende i sina kundrelationer nÀr de förmedlar bankens tjÀnster och produkter. MetodVi har anvÀnt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rÄdgivare pÄ tvÄ banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi anvÀnt oss av ett ostrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi haft förutbestÀmda frÄgor utifrÄn vÄra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bÀttre bild av verkligheten Àn vad enkÀter gör. EnkÀter skulle ha svÄrt att kunna skildra interaktionen mellan mÀnniskor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgÄr ifrÄn till att passa in i vÄra respondenters vardag.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus pÄ dedagliga möten som sker dÄ barnen lÀmnas och hÀmtas pÄ förskolan. Syftet med uppsatsen Àr att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svÄrigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och förÀldrar. Jag undersöker ocksÄ hur förskolelÀrare beskriver barn och barns vardag pÄförskolan vid hÀmtning och lÀmning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att förÀldrar har en stor tillit till förskolan. FörÀldrar vill gÀrna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, sÄ som mat och sömn, medan förskolelÀrarna gÀrnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svÄrigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem Àr frÀmst kopplade till tid, dÄ bÄde förÀldrar och personalpÄ förskolan kan ha svÄrt att hinna med samtal eller frÄgor vid hÀmtning och lÀmning.

För att minska sina fasta kostnader har försÀkringsbolagen utkontrakterat delar av sin försÀljning pÄ försÀkringsmÀklare. Problematiken ligger i hur försÀkringsbolagen skall kunna styra försÀkringsmÀklarna pÄ ett för försÀkringsbolagen fördelaktigt sÀtt. Vidare har denna utkontraktering lett till att försÀkringsbolagen helt förlorat kontakten med de slutkonsumenter som köpt försÀkringsbolagens produkter via försÀkringsmÀklare. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur försÀkringsbolagen hanterar relationen till försÀkringsmÀklare. TillvÀgagÄngssÀttet vi anvÀnde oss utav var personliga intervjuer med sex olika aktörer.

ProblemomrÄde:Det problem som vÄr uppsats bygger pÄ Àr att parterna (franchisegivare och franchisetagare) i en franchiseorganisation har en speciell och komplex relation mellan varandra. Denna komplexitet kommer ur att det finns ett styrkeförhÄllande, ett ömsesidigt beroende och mÄldilemma mellan parterna. En förÀndringsprocess sÀtter dessa faktorer pÄ sin spets, dÀrför har vi valt att utgÄ frÄn en sÄdan process för att analysera relationen. Syfte:Syftet Àr att analysera franchisekonceptet vid förÀndringsprocesser, med fokus pÄ relationen mellan franchisegivare och franchisetagare. Metod:VÄrt övergripande angreppssÀtt Àr en deduktivansatts.

HjÀrtinfarkt Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. NÀstan 37 000 personer insjuknade i akut hjÀrtinfarkt Är 2006. Livet efter en hjÀrtinfarkt kan innebÀra stora förÀndringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förÀndras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

Problem: Litteraturen som idag behandlar vÀrdebegreppet ger inte nÄgon entydig bild av vad vÀrdeskapande Àr och hur kundvÀrde skapas. Flera forskare har undersökt hur vÀrde skapas i olika servicebranscher, men vÀrdeskapande i en konferensmiljö har inte tidigare studerats i nÄgon betydande omfattning. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur vÀrde för gÀsten skapas under en konferensvistelse. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med, samt observationer av, personal och gÀster pÄ AspenÀs. Vidare utgÄr vi frÄn litteratur, artiklar och forskningsrapporter som behandlar Àmnet för att undersöka vÀrdeskapande pÄ en konferensanlÀggning.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var dÄ vanligast inom IT-sektorn. Numera Àr outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. DÄ kom en slogan att bli vanlig lydande ?satsa pÄ din kÀrnkompetens?. Outsourcing handlar om att lÀmna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen.

Uppsatsen bygger pÄ att undersöka vilka material samt processer som Àr lÀmpliga att anvÀnda i framtagning av en materialmatris för en textil cykelhjÀlm. Uppsatsen Àmnar till att presentera en materialsammansÀttning, som dels uppfyller de tekniska krav som stÀlls pÄ cykelhjÀlmar samt med sin utformning locka en medveten konsument. Den medvetna kunden Àr intresserad av nya tekniska innovationer, Àr mÄn om sÀkerhet och hÀlsa samt intresserar sig för fÀrg och form..

Nyhetsmedia Àr en av de frÀmsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter fÄr sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att makthavare har tvingats lÀmna sina poster. Detta har lett till att Àmnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhÀllsdebatten, vilket fÄngade vÄrt intresse för att undersöka Àmnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhÄller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhÄller sig till organisationer samt att skapa en förstÄelse för hur de bÄda parterna kan förhÄlla sig till varandra för att stÀrka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie dÀr vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser pÄ relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i tvÄ perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv.