Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trÀdde i kraft hösten 2011, dÀr hÀnsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger pÄ litteratur om ADHD och implementeringen av LÀroplanen för grundskolan med hjÀlp av Skolverkets AllmÀnna rÄd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebÀr, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svÄrigheter i skolan, samt att lÀrarens kunskap om ADHD-problematiken Àr vÀsentlig för att kunna bemöta elever pÄ ett bra sÀtt. Eftersom det finns sÄ mÄnga olika beteenden till samma diagnos sÄ Àr det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hÀnsyn till, eftersom alla Àr olika och har olika behov..

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrÄn lÀsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning Àr genomförd som en del av vÄr egen undervisning pÄ tvÄ skolor. Vi anvÀnder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att nÀrma oss högstadieelevernas egna livsfrÄgor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras pÄ elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sÀtt att fÄ syn pÄ elevers inre tankar.

VÄrt syfte med denna studie var att kartlÀgga gymnasielÀrares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelÄg nÄgra likheter/skillnader bland gymnasielÀrarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrÄn skoltillhörighet, undervisningsÀmne och yrkesverksamma Är som lÀrare. För att nÄ vÄrt syfte genomförde vi en enkÀtstudie bland samtliga gymnasielÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielÀrarnas uppfattning om vilka insatser de anser bÀst och vilka insatser de anvÀnder till elever som riskerar att inte nÄ godkÀnt i sina kurser. I vÄr studie visar resultatet, att den enskilde gymnasielÀraren har makten nÀr det gÀller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har Àven konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas pÄ respektive skola..

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna Àr om ÀmneslÀrare och speciallÀrare beskriver arbetet med elever som fÄr sÀrskilt stöd pÄ olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts pÄ en högstadieskola och studerat ÀmneslÀrare och speciallÀrare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrÄn tre teoretiska perspektiv för att fÄ en överblick över hur lÀrare beskriver arbetet med eleverna.

Inledning: Studien Àr en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrÄn en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete gÄr det att fÄ en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det ocksÄ Àr osÀkert och inte en sjÀlvklarhet. I resultatet framkommer att det krÀvs tÄlamod, uthÄllighet, lÄng klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Studien syftade till att öka förstÄelsen för hur förÀldrar och gruppledare upplevde förÀldrastödsprogrammen Aktivt FörÀldraskap, Connect, COPE, KOMET och LedarskapstrÀning för tonÄrsförÀldrar samt om det fanns en skillnad mellan hur förÀldrarna uppskattade de olika programmen. I enkÀtstudien deltog 306 förÀldrar och svaren analyserades kvantitativt och kvalitativt med innehÄllsanalys. Connect utmÀrkte sig genom att vara uppskattat i mindre grad Àn övriga program. FörÀldrars beskrivningar av vad kursen betytt för dem tydde pÄ att kursen bidragit till att utveckla ett gott förÀldraskap. FörÀldrar hade positiva och negativa syn-punkter kring kursinnehÄll, kursupplÀgg och ramar.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar av begreppet ekosystemtjÀnster samt hur deras förhÄllningssÀtt mÀnniska? miljö framtrÀder nÀr de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, dÀr sÄvÀl ekosystemtjÀnster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgÄngspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten Àr dels att begreppet ekosystemtjÀnst kan uppfattas pÄ tre kvalitativt skilda sÀtt: MÀnniskan hjÀlper ekosystemen, mÀnniskan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjÀnster Àr en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhÄlla sig antingen distanserat eller involverad i förhÄllandet mÀnniska ? miljö.

Syfte: Det Àr viktigt att hörselskadade elever fÄr rÀtt förutsÀttningar nÀr de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, dÀr hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nÄ kunskapsmÄlen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever pÄ skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.