Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar av begreppet ekosystemtjÀnster samt hur deras förhÄllningssÀtt mÀnniska? miljö framtrÀder nÀr de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, dÀr sÄvÀl ekosystemtjÀnster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgÄngspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten Àr dels att begreppet ekosystemtjÀnst kan uppfattas pÄ tre kvalitativt skilda sÀtt: MÀnniskan hjÀlper ekosystemen, mÀnniskan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjÀnster Àr en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhÄlla sig antingen distanserat eller involverad i förhÄllandet mÀnniska ? miljö.

Syfte: Det Àr viktigt att hörselskadade elever fÄr rÀtt förutsÀttningar nÀr de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, dÀr hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nÄ kunskapsmÄlen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsÀttningar som övriga elever pÄ skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

I denna studie valde vi att undersöka dyslektiska barns skolgÄng utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Vi tog reda pÄ vilka insatser lÀrare och specialpedagoger bidragit med samt om dessa insatser utgÄtt frÄn ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra förÀldrar till barn med dyslexi. Genom dessa intervjuer kom vi till insikt om att det finns Ätskilliga faktorer som skulle kunna underlÀtta skolgÄngen för elever med dyslexi och deras förÀldrar. De faktorer som visat sig mest gynnsamma för dyslektiska elevers utveckling Àr lyhördhet frÄn lÀrare i kombination med individuella stödÄtgÀrder och metoder samt förÀldrars enorma engagemang för att pÄ olika sÀtt stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

I vÄr studie hade vi som syfte att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att skapa en god lÀrandemiljö för andrasprÄkselever. Studiens fokus ligger pÄ att se hur lÀrare arbetar för andrasprÄkelevernas integration, sprÄkutveckling och ÀmnesinlÀrning samt att undersöka om dessa arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell och sÄledes kÀnner till forskning och pedagogik som frÀmjar andrasprÄksinlÀrning . För att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever ute i skolverksamheten valde vi att utföra en intervjustudie dÀr vi intervjuade sex verksamma ÀmneslÀrare som undervisar i klasser dÀr andrasprÄkselever ingÄr. VÄr studie visar att de intervjuade lÀrarna inte har formell kompetens för andrasprÄksundervisning dÄ de inte arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell som Àr riktad mot andrasprÄksinlÀrare. Vi finner dock att flera av de intervjuade pedagogerna arbetar aktivt för andrasprÄkselevernas integration och sprÄkutveckling genom diverse stödinsatser..

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ olikheter, möjligheter och svÄrigheter att möta olikheter och hur de ser pÄ sin kompetens i förhÄllande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges lÀsaren en tillbakablick över hur man sett pÄ olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser pÄ det i dag. Vidare presenteras en genomgÄng av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lÀrarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak pÄ ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data Àr halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika Äldrar.

Rörelsehinder i undervisningen Àr ett fenomen som stÀller vissa krav pÄ en lÀrare i Idrott och hÀlsa, eftersom Àmnet har en fysisk prÀgel. Faktum Àr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov, men hur tÀnker lÀrarna kring detta?Syftet med examensarbetet Àr att undersökaidrottslÀrares Äsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar kring detta intervjuades fem lÀrare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 Är. Resultatet av deras utsagor tillhandahÄller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svÄrigheter och möjligheter de kan se.

Sammanfattning: Undersökningen innehÄller svar frÄn tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras synsÀtt i att anvÀnda ÄtgÀrdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om ÄtgÀrdsprogrammens anvÀndning i dagslÀget och hur de kan anvÀndas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet pÄ skolorna. ProblemomrÄde: Bakgrunden till valt Àmne Àr genom lÀsta studier som sÀger att det krÀvs kompletterande studier om hur ÄtgÀrdsprogrammen anvÀnds och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i grundskolan Àr hur vanligt det Àr att förklara elevernas svÄrigheter som brister och egenskaper hos individen.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollÀrares och grundskollÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr kvalitativ samtalsintervju och fem förskollÀrare respektive fyra grundskollÀrare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förstÄelse för och kartlÀgga respondenternas uppfattningar, vÀrderingar och tankesÀtt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar pÄ att varken grundskollÀrarna eller förskollÀrarna ville anvÀnda ordet eller definiera normalitet i vidare utstrÀckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn sÄ skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar Àven pÄ att förskollÀrarna i större utstrÀckning problematiserar synen pÄ avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jÀmfört med grundskollÀrarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.