Nationella utvÀrderingar har visat att lÀsförmÄgan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istÀllet för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med lÀs- och skrivsvÄrigheter i förskola, förskoleklass och Är 1 samt kartlÀgga sprÄkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen Àr det viktigt med en medveten sprÄkstimulans redan i förskolan för att göra barnen sprÄkligt medvetna. SprÄkmiljön stödjer och stimulerar barnens sprÄkutveckling dÄ den erbjuder god tillgÄng pÄ litteratur, pennor, papper och ordbilder.Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av sprÄkmiljön. MÄlgruppen bestod av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass och Är 1.Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansÄg att de inte hade tillrÀckliga kunskaper inom lÀs- och skrivomrÄdet.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Relationen mellan samhÀlle och individ har lÀnge varit ett omtvistat Àmne i samhÀllsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de tvÄ motsatta stÄndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnÀmnda mÄste samhÀllet förstÄs som en helhet vilken inte lÄter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra mÄste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan bÄde Durkheim och Weber enkelt lÄter sig placeras i varsin Ànde i detta motsatsförhÄllande, har varken Marx eller Mead tolkats pÄ ett motsvarande entydigt sÀtt.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Nationella utvÀrderingar har visat att lÀsförmÄgan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istÀllet för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med lÀs- och skrivsvÄrigheter i förskola, förskoleklass och Är 1 samt kartlÀgga sprÄkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen Àr det viktigt med en medveten sprÄkstimulans redan i förskolan för att göra barnen sprÄkligt medvetna. SprÄkmiljön stödjer och stimulerar barnens sprÄkutveckling dÄ den erbjuder god tillgÄng pÄ litteratur, pennor, papper och ordbilder. Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av sprÄkmiljön. MÄlgruppen bestod av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass och Är 1. Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansÄg att de inte hade tillrÀckliga kunskaper inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur samarbete mellan lÀrare/skola och förÀldrar till elever med svenska som andrasprÄk kan byggas upp och bibehÄllas. Jag har utarbetat följande frÄgestÀllningar: ? Hur uppfattar och vÀrderar lÀrare och förÀldrar samarbetet? ? Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? ? Vilka samarbetsformer Àr mest framgÄngsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp förÀldrar till barn som har svenska som andrasprÄk och deras lÀrare försöker jag att synliggöra vad som Àr ett konstruktivt samarbete och hur man kan fÄ till ett sÄdant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag dÀrigenom kan förstÄ lÀrares och förÀldrars olika tankar och Äsikter om mitt valda Àmne och utveckla djupare kunskaper som jag kan anvÀnda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utlÀsa att en bra relation mellan lÀrare och förÀldrar underlÀttar samarbetet och att lÀrare mÄste skapa en relation till förÀldrarna med ömsesidig respekt, dÀr lÀraren verkligen lyssnar och bekrÀftar förÀldrarna.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsÀttning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstÄ vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsÀttning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslÀrare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsÀttning pÄ fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslÀrare pÄ att anvÀnda sig av ÄtgÀrdsprogram för elever med funktionsnedsÀttning, pÄ fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslÀrare skulle kunna delta mer i utformning av ÄtgÀrdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts pÄ tvÄ olika fritidshem dÀr uppsatsens empiri bygger pÄ information insamlad genom intervjuer och enkÀter. UtifrÄn uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest anvÀndbar information dÄ vi ville ta reda pÄ personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats Àr syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur pÄverkar ett lÀrarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lÀrarlag pÄ Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de tvÄ verksamma rektorerna pÄ skolan. Detta för att fÄ information dels om skolan men ocksÄ om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.