Min erfarenhet efter att ha talat med lÀrare och elever pÄ gymnasieskolans VÄrd ochomsorgsprogram Àr att eleverna har svÄrigheter att nÄ mÄlen med utbildningen. Detta harmÄnga orsaker och min erfarenhet Àr att mycket av lÀrarens tid Àgnas Ät att finna sÀtt att skapalust och intresse i lÀrandet. Hur skall lÀrare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lÀra hos eleverna?Det har ocksÄ vÀckt ett intresse hos mig huruvida lÀrlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lÀrare pÄ VÄrd ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som nÄr sina utbildningsmÄl. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lÀrarna att inlÀrningsstrategierna börvarieras utifrÄn eleven/elevernas behov och att utbildningsmÄlen skall delas upp i mindredelmÄl.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

Hemuppgiften Àr ett viktigt moment inom sÄvÀl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). MÄlsÀttningen med denna uppsats var att utröna om, och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingÄng var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersÀttas av de mer beteendeorienterade som ingÄr i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla pÄ en öppenvÄrdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nÀmnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkÀtundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstÄ mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus lÄg pÄ den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nÀmnda team förvÀntas konstruera utifrÄn tillhandahÄllen FFT-manual.Resultatet visade pÄ en relativt stor bredd nÀr det gÀllde terapeuternas syn pÄ och tillÀmpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade pÄ att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade sÄvÀl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom Àr dock ett behov av och en önskan frÄn familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man gÄr tillvÀga dÄ man faststÀller och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

ÅtgĂ€rdsprogram ska utarbetas för de elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. I dessa Ă„tgĂ€rdsprogram ska hĂ€nsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivĂ„. Forskning har dock visat att hĂ€nsyn bara tas till individnivĂ„n och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete Ă€r att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med Ă„tgĂ€rdsprogram och sĂ€rskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivĂ„. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrĂ„n en tematisk innehĂ„llsanalys.

ÅtgĂ€rdsprogram ska utarbetas för de elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. I dessa Ă„tgĂ€rdsprogram ska hĂ€nsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivĂ„. Forskning har dock visat att hĂ€nsyn bara tas till individnivĂ„n och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete Ă€r att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med Ă„tgĂ€rdsprogram och sĂ€rskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivĂ„. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrĂ„n en tematisk innehĂ„llsanalys.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebÀr att resursskolorna Är 1-9 lÀggs ner i sin nuvarande form. Drygt hÀlften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre omrÄdesskolor Är 4-9.Syftet med denna studie var att visa pÄ skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsÀttningar som behövs för att eleverna ska kunna ÄtergÄ till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrÄn en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhÀlsoteams perspektiv. VÄrt fokus lÄg pÄ att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen sÄg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats dÄ begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som anvÀndes var tvÄ strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sÀtt att se pÄ elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte Àr ensam bÀrare av sina svÄrigheter utan formas av omgivningen.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats Àr syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur pÄverkar ett lÀrarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lÀrarlag pÄ Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de tvÄ verksamma rektorerna pÄ skolan. Detta för att fÄ information dels om skolan men ocksÄ om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjÀlp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan fÄ för elever, mentorer och skolan. Detta Àr ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet Àr ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgÄr frÄn elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen Àr inte att utvÀrdera verktyget i sig, utan istÀllet de relationella konsekvenser metoden kan fÄ för berörda parter. PÄ uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och Ätta elever.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.