Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Denna uppsats bygger pÄ ett fallstudium som genomfördes hösten 2006 i Mondulkiri,Kambodja. Fallstudien Àr av kvalitativ art och fungerar som metodologiska ramen föruppsatsen dÀr litteraturstudier och intervjuer ingÄr som instrument. Syftet med studien var attbelysa vad som motiverar vuxna bunonger till lÀrande samt att belysa hur de beskriver vadkunskap Àr för dem i deras kontext och hur de vÀrderar den pÄgÄendealfabetiseringsprocessen. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes 15 intervjuer med vuxnabunonger bosatta i Mondulkiri samt litteraturstudier kring motivation, kunskapssyn ochalfabetisering. Intervjuerna genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod.

I en kunskapsöversikt frÄn Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som pÄverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men mÄnga elever, sÀrskilt flickor, i grundskolans senare Är kÀnner sig stressade och mÄr dÄligt. Genom noggranna kartlÀggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svÄrigheter. Skolan har enligt bÄde skollagen och gÀllande lÀroplan skyldighet att frÀmja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov Àr en sjÀlvklar förutsÀttning. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa pÄverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa pÄ. Trettio flickor i Är Ätta har svarat pÄ frÄgor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgÄng pÄverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till stÀllda krav och förvÀntningar.

Detta Àr en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgÄngsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som Àr en lokal verksamhet inom SocialtjÀnsten för mÀnniskor med missbruksproblematik i BiskopsgÄrden. Uppsatsen tar Àven upp vilka mÄl deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de tvÄ drogterapeuterna som hÄller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjÀlp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

Uppsatsen Àr en studie i hur samhÀllet och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frÄgor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lÀrandesituation.UtgÄngspunkten i studien Àr teorier om modernitet dÀr reflexivitet, görbarhet och individualisering Àr centrala teman. MÀnniskan Àr idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig sjÀlv och det posttraditionella samhÀllet betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli nÄgot av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstÄr nya symbolvÀrden vid sidan av bytesvÀrden och bruksvÀrden, symbolvÀrden som Àr knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur mÀnniskan manifesterar sin vilja att sÀrskilja sig men ocksÄ att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, dÀr konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrÄn de mÄl som stÄr i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. VÄra frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr: ? Vad kÀnnetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget pÄ?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrÄn examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och för att inhÀmta information har en onlineenkÀt anvÀnds. EnkÀten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilken specialpedagogisk princip som Äterspeglas i förskolan nÀr det görs ÄtgÀrdsprogram och speciella planer förde barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet var ocksÄ att fÄ en inblick i vilka tankar/idéer/förestÀllningar en förskollÀrare kan utgÄ ifrÄn nÀr de skapar ett ÄtgÀrdsprogram. Jag ville fÄ reda pÄ om förskollÀrarna ser det enskilda barnet som bÀrare av sina svÄrighetereller om man istÀllet vÀljer att ta sin utgÄngspunkt i hela barngruppen och utforma ÄtgÀrder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat pÄ Àr kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Syfte:Syftet med studien Àr dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, anvÀnds i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna anvÀndning kan ha pÄ en elevs, med sprÄkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt för studien har anvÀnts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv Àr relationellt, vilket innebÀr att svÄrigheter inte primÀrt ses som nÄgot som ligger hos individen utan Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsÀtt anvÀnts och delar och helhet tolkas i en pÄgÄende kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lÀrare och genomgÄng av aktuellt ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.

Detta Àr en studie av ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien Àr att undersöka hur ÄtgÀrderna i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik pÄ högstadiet Àr utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns nÄgra skillnader i ordinerade ÄtgÀrder för elever i lÀs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ÀndamÄlsenliga ÄtgÀrder ska sÀttas in för elev i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för ÄtgÀrderna och huruvida ÄtgÀrderna har nÄgon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med ÄtgÀrdsprogram.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.