I en allt mer digitaliserad värld och med ett vidgat textbegrepp, som ställer ökade krav påläsare och skribenter krävs nya verktyg för att stödja lärandet. Den här uppsatsen undersökervad en wiki, ett av många Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begränsats till att följaen klass arbete under cirka två månader. Intresset har, förutom på wikins för- och nackdelar,legat på interaktionen mellan eleverna, lärarnas handledning och på det arbetssätt somlärarna designat för klassen.

Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförändringar bland poliser som är i farozonen för välfärdssjukdomar. Målet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförändringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Information har hämtats från litteratur och Internet och sedan har olika modeller jämförts mot varandra. Uppsalamodellen har jämförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförändringar är svåra att genomgå på egen hand, men med rätt handledning och med små steg i taget är det ingen omöjlighet att lyckas.

Anknytningsbegreppet är aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade områden. Mitt syfte med den här studien har varit att se hur föräldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhållande till sitt/sina barn. Mina frågeställningar har varit: Hur har man som adoptivförälder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförälder gått tillväga för att utforma en förälder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utsträckning upplever man att man har fått det stöd och den handledning man har behövt från myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förälder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner påverkat föräldrarna? Jag har intervjuat sex föräldrar som genom internationell adoption har fått barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

Rapporten beskriver ett examensarbete genomfört på uppdrag av Motoman Robotics Europe AB i Torsås. Uppdraget gick ut på att hitta en lösning för att helautomatiskt kunna växla svetspistoler med en Motoman HP-20 industrirobot. Projektet har i första hand varit ett utvecklingsarbete med fokus på en fungerande praktisk lösning. Arbetet har fortskridit i nära samarbete med och handledning av konstruktörer på företaget samt stöd från vår lärare. Resultatet har blivit en kompakt och estetiskt tilltalande konstruktion som uppfyller kraven som uppdragsgivaren ställt..

Bakgrund: Emotionellt Instabil Personlighetsstörning (IPS) är den vanligastepersonlighetsstörningen inom den psykiatriska vården. Karakteristiska symtom är emotionellinstabilitet, negativ självbild och instabil identitet. Personer med denna störning är känsliga förseparationer och har en tendens att se omvärlden i svart och vitt. Detta kan även gälla den egnasjälvkänslan som kan vara mycket negativ eller idealiserad beroende på hur svårhanterligt livetför tillfället ter sig. Syfte: Att beskriva om och hur sjuksköterskors attityder till patienter medIPS kan påverka omvårdnaden av dem.

Förskolans läroplan reviderades från och med 1 juli, 2011. Det innebär att pedagoger på förskolorna fått nya direktiv att förhålla sig till. I den nya läroplanen finns krav på ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna måste se över och eventuellt förändra sin verksamhet. I en sådan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, något som ofta ingår i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssätt att stödja utvecklingsarbete.Syftet är att följa två aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

I denna rapport undersöks på vilka sätt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfällena har givit dem. Vi har även undersökt vad det är i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vår undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen är fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagoger känner en stark må bra-känsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfällen.

Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

För att säkerställa god och evidensbaserad vård för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprättade. I Örebro län har man utifrån dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, där den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat än i de nationella. Syfte: Att kartlägga i vilken utsträckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro läns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie användes en kvantitativ design där ett webb-baserat frågeformulär skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formuläret (svarsfrekvens 54%).

Förstärkt verklighet ger användare möjlighet att ta del av mer information via digital väg än vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstärkt verklighet applicerad på liknande sätt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och videobaserad utrustning för förstärkt verklighet utvecklats och jämförts mot pappersinstruktioner i användartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De två aspekter av effektivitet som har undersökts är tidsåtgång och mängd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat påvisas men sett till mängden fel har en effektivisering kunnat påvisas.

Abstrakt Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvårdKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoängSidantal: 46Författare: Susanne Lindberg Gustafson Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvårdMetod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier.

Förstärkt verklighet ger användare möjlighet att ta del av mer information via digital väg än vad deras sinnen ensamma kan erbjuda. I detta arbete undersöks om förstärkt verklighet applicerad på liknande sätt som handledning i spel kan effektivisera en monteringsprocess. I detta syfte har en huvudmonterad och videobaserad utrustning för förstärkt verklighet utvecklats och jämförts mot pappersinstruktioner i användartester för att undersöka om effektiviseringar kan göras. De två aspekter av effektivitet som har undersökts är tidsåtgång och mängd fel. Ur ett tidsperspektiv har effektiviseringar inte kunnat påvisas men sett till mängden fel har en effektivisering kunnat påvisas.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.