Den teoretiska utgångspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade våldsbegreppet och det strukturella våldet.Vi utvecklar här en egen metod för mätning av strukturellt våld som vi sedan applicerar på alla stater för vilka det finns tillgänglig statistik. Det strukturella våldet i vår empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någonkoppling mellan strukturellt våld och intern väpnad konflikt och om det i så fall går att förutspå utbrott av inbördeskrig. Särskild vikt läggs vid de fall som i vår undersökning avviker från vår förförståelse om sociala orättvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bättre förklara samband mellan strukturellt våld och utbrott av inbördeskrig..

Det har aldrig funnits så mycket kunskap och vetenskap på de svenska universiteten som idag. Dock når inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer är fundamentalt för ett innovationsutbyte och därmed är kontaktytorna mellan universiteten och näringslivet kritiska för att sprida kunskap däremellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriärer och konflikter som finns i denna relation. Företrädare för åtta företag har intervjuats och därefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld inära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerådgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppnaenkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehållsanalys.Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigtatt behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom attlägga till interventioner utifrån KBT..

På alla arbetsplatser uppstår konflikter som kan hanteras med hjälp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som används beror till stor del på situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. På arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett låtgå-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. Enkäter som bestod av frågor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lämnades ut på två företag i Mellansverige samt som länkar på två diskussionsforum på Internet.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv.

Studien berör viktiga omständigheter kring lärare-elevrelationen. Syftet var att undersöka några faktorer som kan främja denna relation. I vår litteraturgenomgång har vi belyst olika faktorer som kan påverka samspelet, ur ett lärarperspektiv. Några av dessa faktorer är lärarens självinsikt, lärarens empatiska förmåga, lärarens maktinflytande och kommunikationens betydelse. I den empiriska delen har vi i en kvalitativ studie undersökt uppfattningar hos åtta lärare på två skånska skolor om relationen till eleven.

The purpose of this study was to examine the incentives behind Sweden?s decision to engagein the Afghanistan conflict.The method used to fulfil the purpose of the study is content analysis. The material that hasbeen used in the study is various books and articles concerning Sweden in Afghanistan,Swedish foreign policy and perspectives in political science.The study is multi-theoretical and thus the analysis explains the incentives from a liberal, arealist and a constructivist point of view.The conclusion of the study is that identity has a great part in explaining the incentives forSweden to engage in Afghanistan, especially because of the transformation in strategy andforeign policy that has taken place since the end of the cold war. Other factors, such as peacebuilding and national interests also are incentives supported by the material used in the study.Yet, perhaps they are first and foremost connected by the constructivist idea of identity..

Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. Vårdpersonalen måste vara förberedd både praktiskt och mentalt. Mötet mellan vårdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive något som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vårdande mötet mellan vårdpersonal och patienter i den palliativa vården.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning där sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gått på det individuella programmet och därefter påbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien är att ta reda på vad som motiverar elever på det individuella programmet med fokus på hur elever uppfattar föräldrars möjlighet att påverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. Därefter läggs fokus på hur respondenterna upplever att deras föräldrar hjälpt dem i studierna samt föräldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Participation as Pedagogy ? Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types.This essay will analyse and give a deeper picture of the ?The Exhibit of Swedish People-Types? by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation.

The aim of this study was to examine the perceptions within social services regarding men who are victims of domestic violence based on how gender, sexuality, masculinity and victimhood was constructed in the social workers' statements. Eight qualitative interviews were conducted with nine social workers who work within the social services and meet people who are victims of domestic violence. A social constructionist scientific approach has permeated the study and theories of gender, heteronormativity, masculinity and the ideal victim has served as the study?s theoretical views. The results of the study showed that some of the social workers ascribed men specific characteristics such as strength and fearlessness.

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie. Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar.

Den här undersökningen behandlar lärarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt är åtta olika lärare intervjuade; hälften av dem undervisar i år 4-6 och hälften i år 7-9. Samtliga lärare som intervjuats arbetar på olika skolor i Östhammars Kommun.Undersökningen visar att lärarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten påverkar deras planering av undervisningen. Den visar också att frånvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osäkerhet kring innebörd, tillämpning och bedömning. Frånvaron av en definition medför också att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det därmed medför svårigheter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut..