Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer går till mellan föräldrar och förskollärare under inskolning på en tysk förskola och två svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick från en kvalitativ ansats där vi har genomfört intervjuer och observationer med föräldrar och förskollärare. Förutom att belysa hur etableringen går till och vikten av den, tar vi även upp faktorer som kan påverka etableringen av relationer. Det första mötet är bland det viktigaste som finns när en ny relation etableras poängterar såväl föräldrar som förskollärare. Det kan bero på att det är just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan föräldrarna och förskollärarna.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Den här studien belyser kontaktmannaskapet utifrån kriminalvårdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvården som organisation. Studien grundas på 66 kriminalvårdares reflektioner och har analyserats med hjälp av kvalitativ dokumentanalys. Båda författarna har egna erfarenheter av kriminalvårdaryrket inklusive kontaktmannaskap och på så sätt har intresset väckts att studera detta närmare. Uppsatsen utgår från ett interaktionistiskt synsätt, vilket innebär att människor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhållningssätt, relationen mellan kontaktman och klient används tillsammans med tidigare forskning om kriminalvård och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av resultat och analys.

En viktig del till att bli en framgångsrik chef är att finna en balans mellan arbete ochfritid. Går det att finna balans mellan arbete och fritid. I det långa loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver på ens fria tid. Genom teknikutvecklingen är inte längre tillgängligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sätta sina egna gränser.Den här studien innefattar nio chefer från olika branscher verkade iGöteborgsområdet. Respondenterna har intervjuats där egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development.The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky?s theory on ?street-level bureaucracy? and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers.The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned.

Syfte: Vårt syfte är att studera styrningen samt relationen av human-, struktur- och kundkapital. Analysera denna relation mellan tjänsteproducerande och varuproducerande företag. Samt att diskutera kapitalen i relation till redovisningen..

Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Göran Tunströms roman Juloratoriet har fängslat många läsare och man har forskat om boken inom många olika områden, men lämnat far och son perspektivet orört. Det fick bli mitt området som jag koncentrerade mig på och jag undersöker Aron och Sinders relation och Sidners och Viktors relation till varandra. Jag går även kort in på Torin och Garys relation. Jag använder mig av manlighetsperspektivet för att få ut så mycket som möjligt av min analys..

Social workers in the Social Services are seen as professionals and they are associatedwith a substantial degree of freedom to carry out their work in order to interpret theSocial Services Act and make decisions. This freedom is referred to as discretion andis a central aspect of the role of the social worker. But the social worker is employedwithin an organisation that exists in an environment influenced of political decisionswhich sets boundaries to how far the freedom stretches. The general aim with thisthesis is to gain insight in how social workers within the Social Services experiencetheir discretion. Secondary this thesis also aims to explore how discretion is shapedand negotiated.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

This study is about care managers, who process in the care of the elderly, regarding to needs, rules, regulations, guidelines and their freedom of space. The purpose with this study is to understand how the care managers process out of the basis from the needs of the elderly, the municipal guidelines in relation to the caremanagers freedom of space.The study has a qualitative approach and is based on semistructured interviews with five different care managers.To analyze our interview material we have use the street-level bureaucrat theory by Lipsky and Johansson and the theoretical idea empowerment. Before we started our research about care managers we had an understanding in that the organization had an influence in the judgment of the needs of the elderly. Now we have an understanding in that the relative to the elderly is the one who wants to affect the care manager during the judgment of needs in what effort to make. Our study indicates that it exist insecurity regarding to the municipal guidelines, which was surprising. We thought that the guideline was something positive and a help full tool for the care managers.The result in our research points out that the guidelines makes insecurity instead of comfort.Our study shows that the care managers are contradictory regarding to their freedom of space. In the other hand they consider that their freedom of space is positive, but on the other hand when the municipal guidelines don´t work, they become worried and insecure.It´s the none working municipal guidelines who gives the care managers a huge freedom of space. Which leads to that the care managers is afraid of doing misjudgments. Our result don´t distinguish from other studies made in this subject area. .

Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

This report is focused on a research to find out if the Customer Relation Management (CRM) of Quicknet AB works and if their customers are satisfied with it. During this investigation I tried to see if the customers had a need for taking the CRM and use a tool called Social CRM. The report will conclude if the clients of Quicknet think that there is something that can be done in the relation between both parts and how it can be improved. At the same time I am going to build an application which relates to the problems of this report.To solve the problem I am going to do a survey which will include the CRM and also try to find out if the customers of Quicknet share the same thoughts about having a Social Customer Relation Management. Also if this survey shows what the customers think about the CRM, it could improve the relation between Quicknet and themselves. The result from the survey showed two things.