Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestÄtt av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare frÄn tvÄ  olika socialtjÀnster. Resultaten visade pÄ tydliga krav inom arbetsrollen  (sÄsom att följa rÄdande lagstiftning och hÄlla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svÄrhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svÄrhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gÀllande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara vÀldigt viktig dÄ kollegorna och chefen sÄgs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krÀvs för att göra undervisningen tillgÀnglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lÀgre Ärskurser, utifrÄn synsÀttet att alla i skolan ska kÀnna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lÀrande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förstÄelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut pÄ organisationsnivÄ? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lÀrande och delaktighet i skolan? Med hjÀlp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt fÄ svar pÄ vÄra frÄgor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vÄrt arbete ger en översikt av tidigare forskning nÀr det gÀller definition av autismspektrumstörning, förutsÀttningar och konsekvenser i ett lÀrandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgÀnglig. Vi har ocksÄ tagit ett specialpedagogiskt perspektiv pÄ förhÄllandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Syftet Àr att undersöka vilken inverkan gymnasielÀrares kursstart har pÄ elevernas motivation och delaktighet. Vad Àr det som hÀnder i klassrummet och vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger pÄ relationen lÀrare ? elev och elevernas inflytande. UtifrÄn en kvalitativ metod har tvÄ klassrumsobservationer, tvÄ lÀrarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar pÄ en viss skillnad mellan lÀrare och elevers uppfattningar om vad som inverkar pÄ kursstarten och i sin tur pÄverkar eleverna. LÀrarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgÄng och en möjlighet att pÄverka arbetsformerna.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehÄllet i IFRS for SMEs.Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och Àr av fenomenografisk karaktÀr. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys.Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror pÄ förenkling och laganpassning. De undersökta företagen Àr mer nöjda de förÀndringar som beror pÄ laganpassning Àn de som beror pÄ förenkling. De företag som har minst internationell koppling vÀljer i större utstrÀckning K3.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhÀllsorienterande Àmnen. Syftet med en sÄdan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker frÄn varandra och vad elever lÀr i respektive praktik. Undervisningen benÀmns som antingen fri eller traditionell. Studien tillÀmpas utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lÀrare och elever. I och med att undersökningen fokuserar pÄ olika sÀtt att undervisa, har undersökningen Àven inspirerats av metoden learning study.

Bakgrund: VÄld i nÀra relation Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem. VÄldsutsatta kvinnor kan söka hjÀlp överallt inom vÄrden. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta vÄldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vÄrd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för vÄld i nÀra relation. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts till ett resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nĂ„gra elever upplever grundskolans specialundervisning. Detta gjorde jag genom att göra sĂ„ kallade fokusgrupper, gruppintervjuer med elever om ett speciellt Ă€mne. Ämnet som jag ville att de skulle diskutera var specialundervisningen i grundskolan.Resultatet kom fram i olika tema som eleverna upplever som viktiga. TvĂ„ teman dominerade elevernas upplevelser av specialundervisning, nĂ€mligen, förhĂ„llningssĂ€tt och skolmiljön som finns runt omkring eleverna, lokalerna dvs. deras arbetsmiljö.Studiens resultat pekar pĂ„ betydelsen av att lĂ€rare utvecklar en bra relation till eleven som man arbetar med, för att inlĂ€rning skall ske pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt.

Avsikten med detta examensarbete Àr att identifiera, beskriva och förstÄ företeelser och processer som Àr en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lÀrare och elev i klassrummet. För att uppnÄ detta har observationer som metod anvÀnts och dessa har gjorts i Ärskurs tvÄ och fem. Undersökningen gjordes utifrÄn tvÄ undervisningstyper, helklassundervisning och bÀnkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper Àr kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktÀr. Det vill sÀga att lÀraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgrÀnsande frÄgor respektive att lÀraren anvÀnder frÄgor som det finns ett, och endast ett rÀtt svar till.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen Àr förtroende, osÀkerhet respektive sÀkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestÄende av revisorer frÄn Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsÀttning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor Àr bröstcancer och behandlingen innebÀr stora fysiska och psykiska förÀndringar. Begreppet cancer Àr för mÄnga kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgÄtt behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrÄn sju artiklar. Manifest innehÄllsanalys anvÀndes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel pÄ emotionellt stöd kunde vara ett vÀnligt möte och att rÀdslor samt frÄgor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smÀrtlindring och symtomkontroll.