Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

Forskning tyder pÄ att den professionella relationen Àr betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns mÄnga olika faktorer som den professionella mÄste förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhÄlla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nÀtverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar pÄ Hem för vÄrd och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrÄn Grounded Theory för att dÀrefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvÀgning socionomen mÄste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

Studier har visat att Àldre personer i behov av vÄrd ökar vilket kan leda till att vÄrdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohÀlsa hos personalen. UtifrÄn Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs pÄ en arbetsplats. EnkÀter delades ut i samarbete med enhetschefer pÄ de bÄda Àldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

Syftet med studien Àr att redovisa hur elever och lÀrare förhÄller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev fÄr i skolan. Av intresse var ocksÄ att redogöra för hur klassrumsklimatet pÄverkas av detta stöd..

Uppsatsen behandlar frÄgan om vilken relation som finns mellan de handlingar statliga tjÀnstemÀn utför i sitt arbete (förvaltningshandlande) och de underliggande normer som skall styra detta handlande. Tesen som författaren driver Àr att denna relation prÀglas av en anomisk brist. Baserat pÄ en genomgÄng av relevanta juridiska begrepp Äterges konkreta exempel pÄ handlande av statliga tjÀntsemÀn. En teoretisk genomgÄng av relevant teori hos Hans Kelsen, Carl Schmitt och Giorgio Agamben ligger till grund för en analys av anomin som en ofrÄnkomlig ontologisk aspekt av allt normbundet handlande. The thesis treats the question of what relation there is between action performed by public officials and the norms that supposedly directs these actions.

Det finns formulerade direktiv som lÀrarutbildningen pÄ Malmö LÀrarhögskola delar ut till sina lÀrarstudenter dÀr det framgÄr att relationer Àr viktiga att etablera för en lÀrares yrkesutövning. Dessutom bedrivs Àven forskning pÄ Malmö högskola med relationell pedagogik i fokus. DÀremot har jag under mina studier pÄ lÀrarhögskolan upplevt vÀldigt fÄ exempel relationell pedagogik i utbildningen. Eftersom jag inom snar framtid ska bli lÀrare undrar jag hur viktigt det Àr att skapa personliga relationer i undervisningssyfte. Syftet med denna studie var att undersöka vikten av personliga relationer för en meningsskapande undervisning.

Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa utvalda lÀrares och förÀldrars perspektiv pÄ hur förÀldrasamverkan implementeras i deras aktuella grundskolor. Varierade aspekter till varför detta samarbete Àr vÀsentligt beskrivs i relation till den aktuella forskningsfronten. Grunden till examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex förÀldrar och fem verksamma lÀrare i en kommun i mellersta Sverige. LÀrarna Àr verksamma pÄ skilda skolor i kommunen med omnejd, med elever i olika grundsko-lestadier, varav en Àr högstadielÀrare. FörÀldrarna har ett till fyra barn, dÀr de som Àr i grundskoleÄlder Àr mellan sju och sexton Är, Àven hÀr pÄ varierande skolor.I den tidigare forskningen har det bland annat framkommit att förÀldrasamverkan eller ett samar-bete mellan hem och skola gynnar barns skolgÄng.

Detta examensarbete hade som syfte att undersöka hur förmedlingen av förvÀntningar ser ut i en nÀra relation. FrÄgestÀllningarna handlade om huruvida olika kommunikationsstilar hade nÄgon pÄverkan och om det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor, eller beroende pÄ hur lÀnge paren hade varit tillsammans, nÀr det gÀllde förmedlingen av förvÀntningar i en relation. Social Exchange Theory (Thibaut & Kelley, 1959) har anvÀnts som grund för undersökningen eftersom den ger en tydlig förklaringsmodell över förvÀntningars inverkan pÄ en relations tillfredstÀllelsegrad. Metoden som anvÀndes var av kvantitativ art dÀr enkÀter var det instrument som tillÀmpades. EnkÀterna fylldes i av 13 par som hade varit tillsammans i minst 6 mÄnader.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och beskriva en outsourcingrelation mellan ett globalt och ett lokalt företag samt att redogöra för förhÄllandet ur de bÄda företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner i de bÄda fallföretagen. Vi har framförallt dragit tre slutsatser i uppsatsen. För det första menar vi att beroendeförhÄllandet i outsourcingsituationen förÀndras, framförallt för StorMat, om man ser till kort eller lÄng sikt. För det andra menar vi att det Àr speciellt svÄrt att Ästadkomma en lÄngvarig relation mellan en global och en lokal aktör pÄ grund av asymmetri.

?Repetition Àr kunskapens moder ? en studie om hur tvÄ arbetslag pÄ olika skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningsmaterial i Är 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine BÀckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lÀrobokens auktoritet och vilken betydelse lÀrarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier frÄn Vygotskij lyfts i studien, att det Àr eleven sjÀlv som ska lÀra sig att lÀsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran pÄ vÀgen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen anvÀnder.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

Bakgrund: Traditionellt sett har tvÄ frÄn varandra separata förhÄllanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förvÀntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det gÄr emellertid att finna företag som bÄde konkurrerar och samarbetar med samma företag, nÄgot som brukar benÀmnas som en co-opetitiv relation. En sÄdan relation gÄr att Äterfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nÀmligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som Àr av vikt för att det co- opetitiva förhÄllandet i nÀmnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter.