Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan Àven med barnens förÀldrar. Relationen mellan pedagoger och förÀldrar Àr dÀrför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för förÀldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten.Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och förÀldrar i förskolan. Jag vill granska frÄn bÄda parters synvinkel hur de upplever förÀldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra förÀldrar.Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och förÀldrar i förskolan. Samtliga förÀldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger pÄ trygghet och respekt för varandra.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur instrumentallÀrare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lÀrare har intervjuats, tvÄ frÄn en kulturskola och tvÄ frÄn en musikhögskola. Resultatet visar pÄ vikten av att sÀtta relationen mellan lÀraren och eleven i centrum. LÀraren har stora möjligheter att pÄverka en elevs nervositet bÄde pÄ ett positivt och negativt sÀtt, beroende pÄ hur man Àr som person och genom sitt sÀtt att bemöta eleven. Det Àr viktigt att lÀra kÀnna eleven och vara uppmÀrksam och lyhörd pÄ hur denne Àr och mÄr.

Undersökningens syfte har varit att jÀmföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade stÄndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hÀmtade resultat frÄn 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, frÄn flera vetenskaper. Empirin bestÄr av tre delar, dÀr jag först har studerat statliga styrdokument, dÀrefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jÀmförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Syftet med min undersökning Àr att studera vilken pÄverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill sÀga huruvida texterna förÀndras efter kamratrespons eller inte. Jag har ocksÄ undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom tvÄ datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever pÄ gymnasieskolan och textanalyser pÄ tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess pÄverkan pÄ elevers texter Àr inte sÀrskilt omfattande.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn pÄ andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgÄngspunkt i en relationell teologi ser bÄde andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan mÀnniskor..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se vilka av Krutetskiis matematiska förmÄgor som kommer till uttryck under problemlösning och om det Àr de högpresterande eleverna som visar pÄ flest förmÄgor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vÄrterminen pÄ tvÄ skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolÄr Ätta som delades in i fyra grupper. GruppsammansÀttningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lÄgpresterande. De fyra grupperna visade alla prov pÄ förmÄgan att samla matematisk information.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att fÄ kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesÀrskolan som lÀser individinkluderat inom ett nationellt program. UtifrÄn syftet har jag stÀllt frÄgestÀllningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt Àven hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har Àven tittat pÄ om det gÄr att se nÄgra skillnader pÄ elevens delaktighet mellan gymnasiesÀrskolan och det nationella programmet?Teori: FÀltstudien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstÄr för en inkluderad sÀrskoleelev pÄ ett nationellt program inom gymnasieskolan. FÀltstudiens forskningsintresse kan dÄ beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstÄ hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gÀller metod och insamling av data sÄ har inspiration hÀmtats frÄn etnografin dÄ studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod Àr deltagande observationer samt intervjuer med lÀrare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmÄgor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig pÄ det nationella programmet.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Bakgrund: Skolsköterskan ingÄr i elevhÀlsoteamet vars uppdrag Àr att bevara och frÀmja hÀlsa, förhindra ohÀlsa, tidigt upptÀcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser pÄ skolsköterskans roll i skolan. Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever frÄn högstadiet och gymnasiet svarade pÄ mejlfrÄgor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman. Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhÄllningssÀtt till anmÀlningsplikten Àr. AnmÀlningsplikten grundar sig i socialtjÀnstlagen och innebÀr att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmÀla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag anvÀnt mig av en vinjett dÀr jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmÀlningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gÀrna kontaktar andra Àn socialnÀmnden i första hand nÀr anmÀlningsplikten blir aktuell. Det stÄr att de gÀrna kontaktar annan personal, förÀldrar eller har samtal med eleven i frÄga innan de kontaktar socialnÀmnden.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera olika sammanhang i vilka interaktion sker mellan lÀrare och elev mm. i skolor i Sverige och hur denna företeelse spelar en betydelseful roll för en individs identitetsbyggande enligt forskarna. Denna aspekt av svenska skolor jÀmföras sedan i allmÀnhet med skolor i mitt hemland gÀllande interaktionen.Jag har genomfört undersökningen med enkÀtmetoden i slutet av min högskoleutbildning i en grundskola nÀra Göteborg. Jag har försökt formulera enkÀtfrÄgor med noggrannhet och Àven ta upp sÄ relevanta frÄgor som möjligt. De frÄgor rör interaktion i olika tÀnkbara sammanhang exempelvis att uppskatta elever i olika sammanhang och Àven hur ofta en lÀrare blir uppskattad av sina elever mm.