Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats. I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling..

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94..

BakgrundBarns inflytande är en rättighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade läroplanen, samt konventionen för barns rättigheter. Detfinns forskning som påvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lärande via inflytande. Både pedagoger ochbarn har, enligt forskning, många utmaningar och läranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika åldersgrupperna ett till tre år samt tre till fem år. Frågeställningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju.

 Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation?I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet.

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor. Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka.

Begreppet inflytande kan tolkas på många sätt. Tolkningar som medbestämmande, demokrati, deltagande och självbestämmande är begrepp som vi mött i olika dokument och i olika litteraturer under arbetets gång. Vi har blivit medvetna om att forskare och författare har skilda meningar angående betydelsen i begreppet inflytande. Exempelvis Elisabeth Arnér (2009) anser att begreppet inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt i förskolan. Detta medför att pedagogerna måste utveckla sin planering av innehållet i förskolan med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ.

Demokrati, där barns inflytande och delaktighet är en viktig del, genomsyrar läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen är att det är en mänsklig rättighet, en annan att det krävs att barn redan i förskolan får möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger som medvetet säger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser på barns möjligheter att också göra det. Hur väl stämmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar på ovanstående har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn på samma förskoleavdelning.

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet.

Det här examensarbetet handlar om pedagogers åsikter kring inflytande i förskolan. Begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt och Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) anser att barnen bör ges mer inflytande än vad de ges just nu. Barnen i förskolan har rätt att föra fram sina åsikter och påverka sin situation, pedagogerna är skyldiga att respektera och lyssna på barnen (Skolverket, 2010). Pedagogerna som deltar i studien har fått frågan hur de arbetar för att ge barnen inflytande och i vilka situationer de anser att det sker. Pedagogernas åsikter samlades in med hjälp av en ostrukturerad enkätundersökning och två semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt samlades 15 enkäter in från fyra förskolor.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.