Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Den här uppsatsen kommer undersöka huruvida det finns prioriteringar som inte överensstämmer med styrdokument, politiska ställningstaganden eller uttalade mål för verksamheten i statligt styrda Vattenfall. Detta kommer genomföras med hjälp av Foucaults diskursanalytiska ramverk som genom en kvalitativ analys ser närmare på hur det offentliga bolagets organisation kan påverkas av de överliggande politiska diskurserna gällande miljö och ekonomi. Detta för att se hur dessa övergripande mål utvecklar sig i organisationen och huruvida organisationens inriktning stämmer överens med aktuell politik.Analysen kommer i sin tur visa på att otydligheter de övergripande diskurserna emellan kan bidra till motsägelsefulla och inkonsistenta prioriteringar inom organisationen, där tolkningsfrihet leder till att ekonomiska faktorer prioriteras framför miljönytta..

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Denna uppsats avhandlar begreppet sponsring och vilka prioriteringar sponsrande företag gör när de väljer sponsringsobjekt. En jämförelse har gjorts mellan kultur- och idrottssponsorer.Med en kvalitativ ansats har tre företag som ägnar sig åt kultursponsring (Vattenfall, SAS och IKEA), samt fem företag som sysslar med idrottssponsring (AXA, Svenska spel, Agent 03, Adidas och ICA), undersökts för att kunna göra denna jämförelse. Samtliga intervjuobjekt är belägna i Stockholm.Resultatet av undersökningen har tydligt visat att Idrottssponsorer prioriterar exponering och en naturlig koppling mellan sponsorobjektet och den egna verksamheten. Kultursponsorer prioriterar associationer till värden som bildning och kulturbevarande för att skapa goodwill, samt goda relationer till stora kunder och anställda..

Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar?METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

SammanfattningSyftet med denna studie är att öka förståelsen för rektorers ansträngningar för att höjaskolresultaten. Såväl internationell som inhemsk forskning styrker ett starkt samband mellanskolledarskap och skolresultat. En bra skolledning skapar effektiv kunskapsorganisation medgoda elevresultat. Därför läggs ett särskilt fokus i studien på att öka förståelsen för de kraftigavariationerna i skolresultaten mellan olika skolor i Stockholm utifrån ett ledarskapsperspektiv.Undersökningen består av fyra högstadieskolor i Stockholm och bygger på intervjuer medrektorer samt dokumentanalys från skolorna. Intervjuerna bygger på frågor om skolstrategioch kunskapsorganisationens struktur och kultur.

Denna studies syfte är att belysa lärares och rektorers syn på skolans och andra yttre aktörers ansvar gällande kränkningar som sker på internet. I studien vill vi även undersöka lärares och rektorers uppfattningar på hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning, samt hur de ser på gränsdragningen mellan skola och hem gällande kränkningar som sker på internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat våra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar både på det juridiska och moraliska ansvaret som åligger på skolans personal i arbetet mot kränkande behandling på internet.Resultatet påvisar att både lärare och rektorer är eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.