Sökresultat:
372 Uppsatser om Rekreation och samhällsnytta - Sida 22 av 25
Ett kustnära boende i omvandling : En fallstudie vid Åhuskusten i Skåne
Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts.
Lågväxande örtmattor : ett alternativ till bruksgräsmattor?
Grönytor är en mycket viktig beståndsdel i utemiljön. Gräsmattan har en stor praktisk användning för människor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. Däremot har den inte samma biologiska och estetiska värden som ängen har. Detta arbete undersöker om växter med en blomning, som hos ängen, kan klara den användning som man har av en bruksgräsmatta.
En bruksgräsmatta eller en lågväxande örtmatta behöver bestå av arter och sorter som tål konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage från tramp. Två andra faktorer som är mer knutna till platsens läge och funktion som salt och översvämningstolerans kan även vara viktiga för växtvalen.
Klippning innebär att växtdelar tas bort från plantor och att de får snittytor där de kapats av.
Skötsel av tätortsnära skogliga rekreationsområden : besökares upplevelser i norra och södra Sverige
The main purpose of this M. Sc. thesis is to increase the knowledge about managing urban forestry for recreational use. The analysis is focusing on differences between visitors? experiences in the north and south of Sweden, represented by Nydalasjön and by Härlanda tjärn.
Social konsumtion : Interaktion mellan konsumenter i butiksmiljöer
Hur vi upplever ett besök i en butik påverkas av en mängd olika faktorer. En av faktorerna är andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebär inte enbart att man går och köper en produkt, att shoppa är lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sätt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping är även ett sätt för konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.
Näridrottsplatsen - ett segregerat rum?
Denna uppsats grundar sig i ämnet segregation. Ämnet tilldelades studenterna i delkursenSjälvständigt arbete under kursen Kulturgeografi fortsättningskurs, vårterminen 2013 vidGöteborgs Universitet. Det självständiga arbetet var ett led i förberedelserna införkandidatuppsats vilket lade grunden för denna studie. Denna kandidatuppsats är alltså enfortsättning på det arbete som påbörjades under vårterminen 2013.Sedan 2003 har det i Sverige satsats stora resurser på att anlägga arenor av typen näridrottsplats.Motiven rör framförallt folkhälsa, rekreation och rörelseglädje. Satsningarna kostar storasummor och finansieras till största del av offentliga medel.
Vattenparkens växtgestaltning : hur dagvattenhantering och rekreation kan kombineras
Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings
kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till
den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs
vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis
för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt
projekt för en kommun men också för att det involverar
flera intressanta frågor.
Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället
och det finns få saker som så effektivt återställer
mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av
gröna platser. Värdet av parker och grönområden
i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar
andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och
naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka
denna utveckling är att kombinera parker med andra
nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis
dagvattenhantering.
Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tät stad? : fallstudier av förtätningsprojekt i Malmö
Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.
Hur tillgodoser vi i dag stadens ekologiska och sociala värden? : en jämförelse hur olika verktyg tillgodoser skapandet av gröna och sociala miljöer
När städerna förtätas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa.
Den fysiska planeringens påverkan på människans rekreationsmiljöer : tillämpning av de åtta parkkaraktärerna inom balanseringsprincipen
The development of our time, is due to great progresses in technology and an enormous ex-plosion of knowledge, has lead to an increased effort of our attention as a result of a boundless torrent of information . Higher productivity and efficiency in our workplaces and homes crea-tes fewer opportunities for rest, leading to a community where stress has become a national disease. Recreation is an important part of our lives in order to be able to deal with stress and is now considered to be an essential resource when it comes to sustainable development. Green spaces are therefore today viewed to play a considerable roll for the national health. Nature has proven to have positive influence on man which leads to a decrease in blood pressure, an increase in power of concentration and lowered production of stress hormones.
Västerport och stadens utveckling i den nordvästra delen av Karlskrona
Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.
Utvecklingsprogram för Nytorps gärde : ett förslag till utvecklingen av ett parkområde i Stockholms ytterstad
En förtätning av huvudstaden har alltjämt kommit att accepteras som den utgångspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsätta att växa. Hammarbyhöjden och Björkhagen räknas till det område som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och på sikt tror man att 1500-3000 nya bostäder ska kunna rymmas inom de två stadsdelarna. Nytorps gärde utgör ett större grönområde som finns i nära anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. Området beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark där invånarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken är lokaliserad i ett attraktivt läge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet på fler bostäder blir alltmer akut känns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera området.
Västerport och stadens utveckling i den nordvästra delen av Karlskrona
Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande
del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en
tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv,
tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska
faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder
kommer att behandlas i del III.
Mångbruk på Bäcksjö : förslag på framdita skötsel på fastigheterna Bäcksjön 1:1, Bäcksjön 2:1 samt Mångbyn 1:1 i Umeå kommun
Då de tre fastigheterna 1940 kom i Skogsvårdsstyrelsens ägo fanns här inte annat än ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stått för ägandet hade tagit ut allt värdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrådet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten på 50-talet var samtliga av de gamla hyggena återbeskogade. Idag, dryga 50 år senare, står här 147 m3/ha och det totala virkesförrådet uppgår till 96 800 m3sk.
1909 bodde bara på Mångbyn 25 personer, men under första världskriget avfolkades området snabbt.
Mot toppen : ett gestaltningsförslag för Brukets skidbacke i Järfälla
Jag har valt att göra ett gestaltningsförlagför Brukets skidbacke och dessomgivning i Görväln naturreservat iJärfälla, Stockholm. Att se och tolkaen plats är grunden i detta arbete. Stegnummer två är att utveckla platsensförutsättningar och skapa en visionför områdets framtid. Visionen ärslutresultatet av arbetet och syftar tillatt ge nya idéer och inspirera till denframtida utvecklingen av platsen.SYFTE OCH MÅLSyftet med arbetet är att undersöka och utveckla enplats utifrån dess förutsättningar. Området ingår ien större utredning av Järfälla kommun som syftartill att utveckla platsen med tankar på rekreationoch tillgänglighet.
Anlagda och återskapade våtmarker i odlingslandskapet : en studie av sambandet mellan funktion, skötsel och finansiering
För att vinna mer åkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att många våtmarker har försvunnit från vårt odlingslandskap, störst andel har gått förlorade i södra Sveriges slättlandskap. Dessförinnan betydde våtmarkerna mycket för människorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmål i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, Myllrande våtmarker ska det anläggas och återskapas ett stort antal våtmarker i odlingslandskapet framtill år 2020.