Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun. Det är många intressen som skall samsas om en begränsad yta i kommunen och då inflyttningen är stor och befolkningen spås fortsatt öka i framtiden innebär det att konflikterna om en allt mer krympande yta kommer att öka.

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet. Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet. Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan människor i städer samt mångfald.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende.

För att den svenska skogsindustrin även fortsättningsvis skall kunna bidra positivt till den svenska ekonomin så är virkesförsörjning till industrierna kritisk. Den svenska skogen ägs till 50 procent av privata skogsägare (Skogsstyrelsen, 2012). Detta ger dessa en viktig roll i den svenska virkesförsörjningen då privata skogsägare utgör en stor del av marknadens virkesutbud. En skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012): ? Rekreation och jakt ? Känslan av att äga skog ? God långsiktig avkastning ? God kortsiktig avkastning En skogsägare som styrs av känslan av att äga skog kan vara motvillig till att avverka då detta kan förändra just den känslan som skogsägare har.

Grönområden kan bidra med en mängd nyttor till en stad som till exempel att reglera lokalklimatet, säkerställa vattenresurser och så vidare. Grönområden gynnar också människors hälsa både genom att verka mentalt återhämtande och underlätta och inspirera till fysisk aktivitet. Analysen av vad åsikterna kring grönområden i Umeå stad var utgick ifrån en enkätundersökning på nätet som dels publicerades på Umeå kommuns hemsida och dessutom skickades ut med e-post till de föreningar som fanns registrerade hos kommunen samt de verksamma på SLU i Umeå. Datainsamlingen avbröts när antalet svarande uppgått till 1000 stycken. Svaren kom från ett brett urval av befolkningen, och personer med olika åldrar, kön, uppväxtmiljöer med mera fanns representerade.

Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

Sveriges skogsmark är idag mycket eftertraktad såsom en plats för rekreation, en penningplacering, jaktmark, etc. I och med detta har fastighetspriserna skjutit i höjden, och det verkar inte finnas någon avmattning i sikte inom den närmsta tiden. Världsmarknaden för försäljning av massa, papper och sågade trävaror har även den varit gynnsam, vilket avspeglar sig i betalningsförmågan till skogsägarna. Fler och fler aktörer slåss om att få köpa den allt mer eftertraktade skogsråvaran hos Sveriges skogsägare och även det gynnar prisbilden. Det finns fyra skogsägarföreningar i Sverige.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiskogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.

Ian Thompson använder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benämnt tri-valent design, vilket kan jämställas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kärna uppnås då en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska värden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hållbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nämns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanläggning är dagvattendammen, vilken är ett mer miljövänligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjälp av dagvattendammar kan förorenat vatten, från städernas gator och tak, magasineras samt renas på naturlig väg innan det slutligen når hav och sjö.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka hur mödrar till tonåringar, med skilda kulturella erfarenheter och etniskt ursprung, upplevde sitt moderskap i det senmoderna så kallade risk-samhället idag. Syftet var att efterforska om det gick att påvisa likheter och/eller skillnader i hur mödrarna såg på själva moderskapet och uppfostran och vilken betydelse etnicitet hade i sammanhanget. Resultat av denna studie skulle kunna påvisa implikationer för socialt arbete och politisk agenda.Studien baseras på intervjuer med mödrar med kurdiskt, arabiskt och svenskt ursprung i fokusgrupper med blandade konstellationer. Totalt 23 mödrar intervjuades i fyra grupper under ca 2 timmar och dokumenterades genom film på dator. Sex korta och öppna frågeställningar var formulerade och förberedda inför intervjuerna.