Detta examensarbete handlar om att presentera ett förslag till en gestaltning av tre gröna meditationsrum som Àr belÀgna i den framvÀxande Millennieskogen i Malmö Botaniska trÀdgÄrd i LindÀngelund, Sverige. Malmö Botaniska trÀdgÄrd Àr tÀnkt att bli en attraktion för Malmö och dess befolkning och skall ligga i södra Malmö. Ledorden bakom denna nya anlÀggning Àr pedagogik, rekreation, botanik samt upplevelse. Millennieskogen Àr en del av Malmö Botaniska trÀdgÄrd som har pÄbörjats under hösten 2012, dÀr huvudsyftet ska vara rekreation och kontemplation, samt att visa pÄ nÄgra av det norra halvklotets urÄldriga barrtrÀd. Meditationsrummen i denna skog skall vara avskilda, innehÄllsrika och karaktÀrsstarka (Gatukontoret, 2009). Jag har tagit fasta pÄ att det skall vara rofyllda rum, som skÀnker besökaren en kÀnsla av att komma till en annan vÀrld, en annan vÀrldsdel. Dessa hÀckomgÀrdade ovala rum som lockar till nyfikenhet skall fungera som avskilda smÄ sfÀrer i stadens puls och liv.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

FÀrg anses livsviktig för den mÀnskliga organismen och en vital del av den helande trÀdgÄrden. En hÀlsotrÀdgÄrd ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella fÀrginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trÀdgÄrdsmiljö. Kromoterapi Àr en form av fÀrgterapi som anvÀnts sen 2000 f. kr.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

I dagens samhÀlle pratas det alltmer om förtÀtning av stÀder. TÀtare stÀder ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen Àr ett begrepp som fÄr allt mer utrymme i planeringen och ett mÄl Àr att grönstrukturplanering ska fÄ samma sjÀlvklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering pÄ regional och kommunal nivÄ med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

The movement of the allotment gardens reached Sweden in the beginning of the last century. The allotment gardens quickly spread among the big towns from Malmö in the south and to the far north of the country. Today, there are about 42 000 owners of allotment gardens in Sweden. This work will show the differencies and similarities comparing the original ideas of allotment gardens with how they are used today. The specific questions were; what are the reasons to acquire an allotment garden; is it used for raising vegetables and fruit or only for growing flowers; is what is cultivated there also gathered and used or is it cultivated only for the pleasure of gardening; and finally how the owners of the allotment gardens spend their time there ? by cultivating the land or by recreational activities. Literature studies were made as well as an inquiry at one allotment garden area i Lund. The ideas of the original allotment gardens in the beginning of the 20th century were as much based on the need of getting out of the aparment to a healthy environment, as cultivating vegetables for economical reasons.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK pĂ„ de före detta industriomrĂ„dena lĂ€ngs inloppet till Stockholm och MĂ€larens strĂ€nder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och mĂ„nga omrĂ„den har byggts om eller Ă€r under omvandling. Ett av dessa Ă€r Lövholmen vid Liljeholmen. HĂ€r finner man idag bland annat Beckers hundraĂ„riga fabriksanlĂ€ggning med avsevĂ€rda kultur- historiska vĂ€rden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar pĂ„ hur en kommande förtĂ€tning av planomrĂ„det kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt pĂ„ tidigare stĂ€llningstaganden frĂ„n bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att omrĂ„dets be-varandevĂ€rda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Studien Ă€r en utvĂ€rdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur Ă€r att metoden ger bĂ€ttre resultat avseende ekonomi, naturvĂ„rd och mĂ„ngbruk pĂ„ samtliga stĂ„ndorter i Sverige.Syftet med studien var att mĂ€ta tillvĂ€xtreaktioner hos kvarlĂ€mnade dominanter och grova trĂ€d, undersöka hur grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar.Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, dĂ€r underlaget bestod av tvĂ„ tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillvĂ€xtsĂ€songer efter försöksetablering.Majoriteten av ytorna hade en relativ tillvĂ€xt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova trĂ€d Ă€n kontrollparcellen. De hĂ„rdast gallrade parcellerna hade högst invĂ€xning. Resultatet pekar pĂ„ att för hĂ„rda gallringar vid enstaka tillfĂ€llen sjunker tillvĂ€xten pĂ„ lĂ„ng sikt. Nytt bestĂ„nd kan konkurrera kraftigt med de kvarlĂ€mnade dominanterna och grova trĂ€d.Slutsatsen Ă€r att denna rapport inte kan anvĂ€ndas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vĂ€gledning till att hitta vĂ€gar i skogsskötseln dĂ€r ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan fĂ„ ett större vĂ€rde Ă€n dagens trakthyggesbruk. .

De svenska strÀnderna och de strandnÀra omrÄdena utgör i mÄnga avseenden en vÀrdefull miljö för allmÀnheten. I Sverige skyddas sÄdana omrÄden i lag, strandskyddslagstiftningen, dÀr den senaste mer omfattande lagÀndringen Àgde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte Àr att trygga allmÀnhetens tillgÄng till strÀnder och bevara goda livsvillkor för vÀxt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrÀtten" som i lag vÀrnar om allmÀnhetens rÀttighet att vistas i naturen, Àven pÄ mark som Àr privatÀgd. StrandomrÄden Àr tydligt exempel pÄ hur tvÄ motstridiga intressen kan stÄ i konflikt med varandra; det allmÀnna intresset av en tÀtortsnÀra rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnÀra omrÄden.Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillÀmpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar nÀr intresset för tÀtortsnÀra rekreation kommer i konflikt med tÀtortsutveckling i den kommunala planeringen.