Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem i dagens samhĂ€lle och kan leda till mĂ„nga negativa konsekvenser för sĂ„vĂ€l individ som samhĂ€lle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor Ă€r mindre fysiskt aktiva och har en sĂ€mre psykisk hĂ€lsa. Fysisk aktivitet Ă€r den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan ocksĂ„ ha positiv pĂ„verkan pĂ„ den psykiska hĂ€lsan samt skydda mot stress, depression och Ă„ngest.

MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Fysisk aktivitet Àr viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten Àr idag lÄg, bÄde i Sverige och i övriga delar av vÀrlden. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att frÀmja fysisk aktivitet och förÀndra dÄliga vanor. TvÄ av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal pÄ utfall sÄsom fysisk förmÄga, livskvalitet och livsstilsförÀndring samt hur dessa metoder kan anvÀndas som behandling.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsÀttningen ADHD. Men Àven att fÄ ta del av lÀrarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsÀttningen reagerar pÄ fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lÀrare intervjuats ute pÄ olika arbetsplatser i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna utgick frÄn olika intervjuguider beroende pÄ lÀrarens befattning dÀr det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder pÄ att lÀrarna upplever att eleverna kan bli hjÀlpta av fysisk aktivitet men betonar att det Àr oerhört individuellt.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsÀttning som har en stillasittande fritid löper dubbelt sÄ stor risk för fetma Àn en person utan funktionsnedsÀttning. Det Àr vanligt att personer med funktionsnedsÀttning Àr fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vÄrt samhÀlle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsÀttning i Äldern 13-25 Är. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn de faktorer som visades pÄverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad och pÄ vilket sÀtt lÀrare anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lÀr sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lÀrare kÀnner till lÀroplanens mÄl. Studien grundar sig pÄ kvalitativ metod och har genomförts med hjÀlp av tio enkÀter med öppna frÄgor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor. Resultaten visar att det Àr viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att anvÀnda fysisk aktivitet fÄr barnen bland annat en ökad sjÀlvkÀnsla, ökad koncentration och koordination.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Astma Àr en kronisk luftvÀgssjukdom som runt 235 miljoner mÀnniskor vÀrlden över lider av. Det pÄgÄr idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det rÄder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och mÄnga individer med astma begrÀnsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur förhÄllandet mellan den kroniska luftvÀgssjukdomen astma och fysisk aktivitet pÄverkar astmatikers upplevelse av hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka om astma Àr en barriÀr för fysisk aktivitet och om astmatiker kÀnner sig begrÀnsade av sin sjukdom.

Bakgrund: RÄdgivning om fysisk aktivitet som egenvÄrd Àr en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom Àr bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har lÄg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillÀmpning av denna behandlingsform Àr kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn pÄ och Äsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar pÄ att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: kÀnsla av meningsfullhet, tillfÀlliga omstÀndigheter som hindrar eller underlÀttar, upplevd sjÀlvförmÄga, andra mÀnniskors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation Àr nÄgot komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omstÀndigheter Àr av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur fritidspedagoger förhÄller sig till barns fysiska aktivitet pÄ fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet pÄverkar barns utveckling. ForskningsfrÄgan som ligger till grund för arbetet Àr vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar pÄ olika fritidshem i SkÄne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhÄllningsÀtt till fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet och att de anser att en av deras roller pÄ fritidshemmet Àr att aktivera barnen.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.