Fysisk aktivitet Àr en viktig del att belysa i bostadsomrÄden dÄ det Àr dÀr mÀnniskor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjÀlpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som pÄverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsomrÄde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsomrÄde som leder till att barn och ungdomar inte Àr fysiskt aktiva. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar dÀr innehÄllsanalysen inspirerades av en manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tvÄ kategorier med vardera fyra respektive tvÄ underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsomrÄdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens pÄverkan pÄ fysisk aktivitet och teknik Àr lÀttillgÀngligt.

Rapporten avser att visa pÄ vikten av fysisk aktivitet som en faktor som pÄverkar skolresultat..

MÀnniskans behov av fysisk aktivitet Àr lika stort idag som det alltid varit. Dock har mÀnniskans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevÀrt i och med det mer moderna samhÀllet. Enligt Fyss, (2008) Àr den ÄtgÀrd som skulle ha störst positiv effekt pÄ folkhÀlsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter pÄ mÀnniskors vÀlmÄende, dock Àr verkningsmekanismerna okÀnda. Idag anvÀnder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer Ă€r för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna pĂ„ servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos Ă€ldre som observerades pĂ„ ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svĂ„rt att aktivera sig sjĂ€lva.

Fysisk aktivitet kan frĂ€mja bĂ„de fysisk och psykisk hĂ€lsa. PĂ„ senare tid har uppmĂ€rksamhet Ă€gnats Ă„t att nĂ„ förstĂ„else för vilka faktorer som pĂ„verkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, fĂ„ ökad förstĂ„else i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvĂ„rande omstĂ€ndigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hĂ€lsa pĂ„verkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivĂ„er av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhĂ„ller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdom (CVD). DĂ€rutöver var syftet att, om möjligt, utifrĂ„n erhĂ„llna resultat sammanstĂ€lla rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhĂ„lla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-vĂ€rdet i sig, som bĂ„de kan vara genetiskt-, trĂ€nings- och sjukdomsbetingat, eller Ă€r det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-vĂ€rde som Ă€r av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades pĂ„ 1851 svenska kvinnor och mĂ€n i Ă„ldrarna 20-65 Ă„r utvalda frĂ„n ett redan insamlat datamaterial frĂ„n tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestĂ€mdes genom en enkĂ€tfrĂ„ga i respektive studie och delades in i tre nivĂ„er. VO2max berĂ€knades via ett submaximalt cykeltest eller mĂ€ttes via ett maximalt löptest.

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgÄngspunkt frÄn SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt Àven eventuella köns- och Äldersskillnader. EnkÀtformulÀr med items frÄn IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formulÀret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever frÄn yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade ocksÄ var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för sjÀlvstÀndighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvÀrde Àn mÀnnen.

TIA Àr en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjÀrt-kÀrlhÀndelse, bland annat stroke. HjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr beroende av levnadsvanor, dÀr lÄg nivÄ av fysisk aktivitet Àr en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjÀrt-kÀrlsjukdomar, bÄde primÀr - och sekundÀrpreventivt, Àr förÀndring av levnadsvanor. RÄdgivning om fysisk aktivitet bör bestÄ av individanpassade muntliga rÄd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som trÀffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det Àr inte kÀnt i vilken omfattning detta sker.

Multipel skleros (MS) Àr en kronisk sjukdom och Àr den frÀmsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försÀmrad rörelseförmÄga, smÀrta, fatigue och sÀnkt livskvalitet. Symtomen försvÄrar de dagliga aktiviteterna och personer med MS Àr idag mindre fysiskt aktiva Àn friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar granskades.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, dÀrför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott Àr tvÄ pÄverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivÄn minskar över tid och dÀrför Àr sjukgymnasternas arbete att frÀmja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken Älder den fysiska aktiviteten minskar för att veta nÀr interventioner bör sÀttas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mÀngd av fysisk aktivitet och dess pÄverkansfaktorer samt eventuella förÀndringar frÄn mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje Äret pÄ gymnasiet.

Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka förekomst av fysisk aktivitet pÄ förskolan utifrÄn tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen sjÀlva. Jag har valt tvÄ metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en bitrÀdande förskolechef för att ta reda pÄ hur de tÀnker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus.För att fÄ bredare kunskap i Àmnet har jag tagit hjÀlp av aktuell forskning genom att lÀsa avhandlingar, böcker och styrdokument.

Bakgrund: SjukvÄrden har en viktig roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos populationen. Fysisk inaktivitet Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och Àr en starkt bidragande orsak till mÄnga av de vÀlfÀrdssjukdomar som allt fler mÀnniskor drabbas av. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) vÀxer allt mer fram som en behandlingsform mÄnga hoppas pÄ ska kunna förbÀttra hÀlsan eller i bÀsta fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet Àr att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter pÄ fysisk aktivitet pÄ recept kunnat pÄvisa nÄgon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept pÄ aktivitet i stÀllet för standardiserad vÄrd om fysisk aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.

SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att ocksÄ omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebÀr att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hÀlsa och daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn detta tillÀgg Àr syftet med vÄrt examensarbete att ge en överblick av lÀrare pÄ tvÄ skolors syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet, enkÀtstudien genomförs med fokus pÄ kön, skola och Àmne. Tidigare forskning visar pÄ ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. VÄr studie visar Àven att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lÀrare som involverar hÀlsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet Àr lÀrarna i idrott och hÀlsa.

Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.