SammanfattningBakgrund: Fetma och övervikt leder till följdsjukdomar och problematiken med följdsjukdomar ökar för varje Är. En metod för behandling mot fetma och övervikt som blir allt vanligare Àr magsÀcksoperation som begrÀnsar födointaget.Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur magsÀcksopererade informanter sjÀlva resonerar kring sin upplevelse av att hantera sin livskvalitet i relation till magsÀcksoperation som metod för viktminskning. Hur fÄr de kunskap att hantera sitt nya liv och hur upplever de att de kan hantera sin nya livsstil?Metod: Studien var kvalitativ och utgick frÄn semistrukturerad intervju med 5 kvinnor som genomgÄtt magsÀcksoperation i syfte att gÄ ner i vikt. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I intervjuerna framkom det att en operation Àr den sista utvÀgen nÀr andra alternativ till viktminskning misslyckats.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts. GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets lokalisering. KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionĂ€rer med manliga pensionĂ€rers upp­fattningar om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa frĂ„n deras egen skolgĂ„ng och kartlĂ€gga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien Ă€r del av ett pilotpro­jekt om Ă€ldres hĂ€lsa vid Örebro universitet. FrĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Hur pĂ„verkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung Ă„lder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre Ă„lder (65 Ă„r och uppĂ„t)?Vilka ytterligare faktorer kan pĂ„verka mĂ€nniskan sĂ„ att man som Ă€ldre Ă€r fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum pĂ„ Örebro universitet. I studien har tvĂ„ fokusgrupper ingĂ„tt, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Sverige har genomgÄtt en strukturomvandling inom stadsplaneringen, frÄn att vara ett samhÀlle dÀr frÀmsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhÀlle dÀr bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tÀnkas skapa en otrygg upplevelse för sÄvÀl fotgÀngare, cyklister som bilister. Idag Àr det sjÀlvklara valet av transportmedel bilen i mÄnga fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekvÀm och man behöver inte lÀngre röra sig allt för mycket för att ta sig nÄgonstans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för cykeltrafik i stadskÀrnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhÀllet. Personer med missbruk och beroende kan inom hÀlso- och sjukvÄrden jÀmföras med att ha en hjÀrtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och kÀnslokomponent. Dessa pÄverkar hur mÀnniskan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder Àr vanligt förekommande bland hÀlso- och sjukvÄrds personal gÀllande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvÄrdnaden pÄverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras pÄ elva vetenskapliga originalartiklar hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Bakgrund: Typ 2-diabetes Àr en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har Àr att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförÀndringar vad gÀller kost, motion, rökavvÀnjning och stresshantering och fÄr dessutom skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Intresset för komplementÀr och alternativ medicin (KAM) ökar i vÀstvÀrlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong pÄ ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad pÄ 17 vetenskapliga studier.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att jÀmföra hur tvÄ hÀlsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hÀlsa. FrÄgestÀllningarna som studien stödjer sig pÄ berör dels skolornas arbetssÀtt med hÀlsobegreppet, hur elevernas instÀllning till skolan Àr samt elevernas skattade hÀlsa.MetodInledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna pÄ Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkÀtundersökning pÄ 56 elever i skolÄr 9 pÄ berörda skolor.ResultatArbetssÀtten med hÀlsa pÄ de bÄda skolorna varierar dÄ Torsviks skola vill lÀgga större vikt vid den psykiska hÀlsan och skapa en bredare uppfattning kring hÀlsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hÀlsoprofil valt att fokusera mer pÄ fysisk aktivitet dÄ eleverna pÄ profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hÀlsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden lÄter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstÀmdhet och smÀrta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9. Den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan kommer i denna studie att mÀtas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvÀr sÄsomont i huvudet, trött & hÀngig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ofta upplevde flickor i Äk 9 kÀnsla av nedstÀmdhet och smÀrta i form av olika psykosomatiska besvÀr under Ären 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan Ären?I vilken utstrÀckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förÀndrats mellan Ären?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan hos dessa flickor Är 2001 och 2007?MetodSom utgÄngspunkt för denna uppsats kommer data frÄn tvÄ tidigare datainsamlingar att anvÀndas. BÄda datainsamlingarna Àr gjorda under projektet Skola- Idrott- HÀlsa som Àr en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hÀlsomÀssiga tillstÄnd. För att besvara frÄgestÀllningarna och syftet i denna uppsats kommer tvÄ olika tvÀrsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

HÀlsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lÄgutbildade och personer med lÄg social status har visat sig ha en sÀmre hÀlsa. En betydande orsak för den sÀmre hÀlsonivÄn Àr livsstilsfaktorer sÄ som kost, fysisk aktivitet, eller brist pÄ sÄdan, och stress. Dessa faktorer kan pÄverkas, nÄgonting som HÀlsoteket i Angered vill underlÀtta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och LÀrjedalen. Men upplever folk att de kan pÄverka sin hÀlsa? Syftet var att ta reda pÄ om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan pÄverka sin hÀlsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och elevers syn pÄ frÄgan om att delta i undervisningen iidrott och hÀlsa utan att vara ombytt. DÄ varken lÀroplan eller lÀrarutbildning ger nÄgot konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte Àr ombytta till lektionen sÄ vill vi belysa dennafrÄga för följande studie. Rapporter frÄn Skolverket och riksdagen visar en hög frÄnvaro inomÀmnet idrott och hÀlsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansÄledes bli elevernas enda eller den viktigaste kÀllan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lÀrareoch ge ut enkÀter hos deras elever tog vi del av bÄda parters resonemang kring att lÄta elever deltautan ombyte pÄ lektionen i idrott och hÀlsa.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmĂ„gan kan öka och arbetspulsen kan minska genom lĂ„g till moderat trĂ€ning tvĂ„ gĂ„nger per vecka i Ă„tta veckor.Studien baserades pĂ„ en grupp personer med lĂ€tt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen pĂ„ gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt nĂ„gon förĂ€ndring i aktivitetsnivĂ„, initiativförmĂ„ga/sjĂ€lvstĂ€ndighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken mĂ€n i Ă„ldrarna 25 till 45 Ă„r. SyreupptagningsförmĂ„gan mĂ€ttes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrĂ„n en intervjuguide utformad av författarna bestĂ„ende av förberedda öppna frĂ„gor.

Idag Àr de hot och pÄfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk Àn fysisk karaktÀr, vilket medför att vÄra stresshanteringssystem inte Àr helt ÀndamÄlsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk trÀning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa trÀningsformer upplevdes skilja sig Ät. Tio individer intervjuades, alla utövade nÄgon form av fysisk trÀning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska trÀningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktÀren pÄ stressreduktionen skilde sig Ät.

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gĂ€llande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgĂ„r ifrĂ„n en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€mnet. Uppsatsen bygger pĂ„ information inhĂ€mtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förĂ€ndringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förĂ€ndringen Ă€r positiv eller negativ rĂ„der det delade meningar om bland respondenterna. FörĂ€ndringen leder dock till att goodwillen bĂ€ttre speglar ett företags förmĂ„ga att generera framtida merintĂ€kter.