SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ vilken undervisning och vilka kunskaper lÀkarstudenter fÄr om FaR pÄ svenska lÀkarutbildningar samt vilka hÀlsopedagogiska verktyg studenterna fÄr med sig frÄn utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingÄr i de olika lÀkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utlÀsas? Vilka Äsikter har de programansvariga vid lÀkarutbildningarna om utbildningen som studenterna fÄr gÀllande FaR? Hur uppfattar lÀkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hÀlsopedagogiska verktyg fÄr lÀkarstudenterna med sig frÄn utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de pÄ hÀlsopedagogik kopplat till lÀkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats anvÀndes för att besvara dessa frÄgor. En kartlÀggning om vilken utbildning kring FaR som i dagslÀget sker, vid sex av sju lÀkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i Àmnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lÀrosÀten samt en fokusgrupp med fyra lÀkarstudenter frÄn Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartlÀggningen visade att mÀngden utbildning som lÀkarstudenterna fÄr om FaR skiljer sig Ät mellan lÀrosÀtena och det var dÀrmed svÄrt att dra slutsatser kring likheter och skillnader dÄ det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingÄr.

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.

FriskvÄrd har visat sig bÄde öka produktiviteten och minska sjukfrÄnvaron hos de anstÀllda. Personliga attityder och instÀllning har betydelse för om individer deltar i friskvÄrd. Bristande information och upplevd krÄnglighet Àr orsaker till att friskvÄrdsbidraget inte nyttjas. I Sverige nyttjar ca 40 % av de anstÀllda den friskvÄrd som erbjuds. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan byggarbetares hÀlsofaktorer och deras uppfattning om samt deltagande i friskvÄrd.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre mÄnader lÄnga hÀlsoprojekt pÄ sikt hade effekt pÄ seniordeltagarnas aktivitetsvanor. DÀrtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio mÄnader efter projektets slut.Metod GIH:s hÀlsoprojekt Àr ett stÄende inslag i hÀlsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, tvÄ gÄnger per vecka, under Ätta veckor. Dessutom ingÄr individuella hÀlsotester och hÀlsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio mÄnader efter projektets slut.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska sjÀlvuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och subdomÀner till den fysiska sjÀlvkÀnslan och betyg i kursen idrott och hÀlsa A. Hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler Àr ocksÄ centralt. Resultaten som analyseras har samlats in frÄn tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkÀten. Statistisk analys med chi-tvÄtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hÀlsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk sjÀlvkÀnsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens dÀr pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga vÀrden och det motsatta förhÄllandet gÀller för elever i den lÀgre delen av betygskalan.

Inledning: En vanlig missuppfattning Àr att feta individer Àr lata och inte vill försöka uppnÄ viktkontroll, eller gÄ ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar pÄverkar viktuppgÄng som upphov till övervikt och fetma hos sig sjÀlva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och tvÄ mÀn i Äldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har nÄgon gÄng efter 18 Ärs Älder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgÄng.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre mÄnader lÄnga hÀlsoprojekt pÄ sikt hade effekt pÄ seniordeltagarnas aktivitetsvanor. DÀrtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio mÄnader efter projektets slut.Metod GIH:s hÀlsoprojekt Àr ett stÄende inslag i hÀlsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, tvÄ gÄnger per vecka, under Ätta veckor. Dessutom ingÄr individuella hÀlsotester och hÀlsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio mÄnader efter projektets slut.

Begreppet heteronormativitet anvÀndes i litteraturen första gÄngen 1993. Begreppet gÄr att finna i ordböcker och lexikon frÄn 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess anvÀndning. VÄrdrelationer kan och bör utvecklas till en vÄrdande relation, vilket bygger pÄ en kontakt innefattande kropp, sjÀl och ande mellan vÄrdare och patient.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

This paper has it?s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults.

Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student?s learning, development and socialisation.

Metoden fysisk aktivitet pÄ recept började anvÀndas 2001 inom primÀrvÄrden, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att anvÀnda metoden FaR inom primÀrvÄrden. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svĂ„rbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svĂ„rbehandlad fetma mellan 10 och 17 Ă„r. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjĂ€lp utav en subjektiv sjĂ€lvrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken strĂ€ckte sig över tre eller fyra pĂ„ varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvĂ€rde av PAL pĂ„ 1,59.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som Àr validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som Àr validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshÀlsovÄrden, vilket gör att det Àr osÀkert vilka metoder som anvÀnds för att mÀta fysisk belastning. DÀrför Àr det intressant att undersöka vilka metoder som anvÀnds idag och hur pass anvÀndarvÀnliga dessa Àr. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshÀlsovÄrden och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska anvÀndas vilket medför att en uppsjö olika metoder anvÀnds.