Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-Reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i Reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive Reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.

Studies show that product placement is becoming a more and more common method for companies to use when communicating with consumers. The results of this study can?t confirm nor deny that claim, but instead we offered the observation that as a communication method, product placement and TV-commercials are more similar than revealed at first glance.Cars of the brand Ford appeared in seven out of the 50 motion pictures that made up the sample material in this study. In several instances the values that were communicated regarding the brand matched, completely or in large parts, the values communicated about the Ford brand in Ford?s own commercials.This doesn?t hold true for all companies.

This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company.The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand.

The purpose of this paper is to analyse, identify and clarify:- The integration of music and brands in commercials that are created for television, cinema or internet,- The effects that this integration has for the involved parties and the movie that is being created.Music is a big part of today's society and advertising is a big part of people's everyday lives. It is therefore natural that music in advertising can have the power to affect, attract, influence and interest human beings. We think that the music in commercials is a fascinating subject to study because the phenomenon is relatively unexplored in the academic sphere. The knowledge of the synchronization process of music and commercials is also becoming increasingly important for involved parties to understand and manage. The essay is developed through a qualitative methodology.  We have conducted six interviews, with different players who all have extensive experience and knowledge about the chosen topic.

Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas Reklamfilm stor uppmärksamhet av såväl det svenska folket som i media. Uppståndelsen grundades i att en stor andel människor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrämmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, något melankoliska, väderförhållandena.Syftet med denna uppsats är att undersöka tolkningsskedet av Apolivas Reklamfilm, hos flickor i nionde klass. Vår specifika frågeställning utvecklades till att ta reda på om den utvalda gruppen tolkar budskapet och känslan som förmedlas i Reklamfilmen, på det sätt som Apoliva avsett, med utgångspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sätt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet.

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en Reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts Reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en Reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem Reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av Reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver?s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller på vägen till jobbet. De TV-sända Reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssändningen är till för att påverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jämförelse av två Reklamfilmer från kommersiella företag och två från nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som är likadana eller skiljer sig åt från de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka är hur Reklamfilmer från nonprofitorganisationer utformas och fungerar jämfört med Reklamfilm från kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrån kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras på kommer att utföras genom två kvalitativa studier på fyra Reklamfilmer.

This report has explored how to design and develop an ordering system for television and DOOH commercials. Usability theories have been considered and also guidlines for system devoloping, this includes the making of a PACT analysis and a demand specifcation. To ensure that the users of the systems are in focus a pre studie has been performed on location of the company which is the intended user of the system. Finally an interactive prototype of an orderingsystem has been created to illustrate the functions and tools which the fnal product should have..

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

Och nu blir det Reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska Reklamfilmerna inför EU-valet 2009Seminar date: 2010-01-14Department: Media- and Communication scienceReport category: Degree project undergraduate levelAuthors: Johan Heikensten and Elin LarssonAdvisor: Kristoffer HoltPurpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis.

Syfte: Mänskligheten strävar alltid efter att utvecklas och kreativitet är en central del i processen då världen ständigt blir mer komplex. Forskning inom området kreativitet är således en nödvändighet för ett modernt och framåtsträvande samhälle. Likaså inom marknadsföring ges kreativitet utrymme då marknaden idag är hårt konkurrensutsatt och utsatt för ett överflöd av marknadsföring. Det är därför av stor vikt att differentiera sig från mängden för att bli uppmärksammad och kreativitet är en betydelsefull del i att göra marknadsföring synlig. Syftet med studien är att söka förståelse kring vilka kreativa marknadsföringskomponenter som bidrar till uppmärksamhet samt hur de påverkar graden av uppmärksamhet.

Systembolaget har producerat nio stycken Reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en receptionsanalys på en av dessa Reklamfilmer, ?Sanningen?. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det.Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ?Sanningen?.