This thesis tries trough qualitative analyzes to illuminate advertising and its didactic aspects, how menstruation and menstruating women are portrayed over time. The method underlying the survey is didactic, diachronic comparative and hermeneutic. There will also be a feminist point of view on the material. The issue is about how the advertisement presents sanitary products and menstruation and how a menstruating woman is portrayed.The conclusion is that the image of a menstruating woman changes slightly while consolidating the ethos that menstruation should not be visible. The menstruating woman is in constant motion, always fresh and fragrant..

Storytelling är en het trend inom marknadsföringen just nu och diskuteras i diverse olika medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företagen använder sig av storytelling i sina reklamkampanjer. Baserat på teori om berättarteknik har det utformats en analysmodell för storytelling inom Reklamfilm. Analys har genomförts genom att studera ICAs, Tele2s och Com hems reklamkampanjer och jämföra deras struktur med analysmodellen. Reklamkampanjerna har även jämförts med fem steg som är grundläggande för att en berättelse ska klassas som storytelling.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella Reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta Reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i Reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Är TV-reklam populärkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam på ett eller annat vis och därför borde den också ha blivit en produkt av vår kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vår kultur förs samman rent intertextuellt. Det är vad denna uppsats behandlar. Jag utgår ifrån begreppet populärkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltså reklam där en berättelse för fram handlingen, förhåller sig till detta begrepp.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att identifiera olika genusstereotyper som används i ICA-Reklamfilmerna. De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är; Hur vidmakthålls och används genusroller i ICA-Reklamfilmerna och på vilka sätt synliggörs genusstereotyper.Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av män respektive kvinnor i tre ICA-Reklamfilmer. Fokus placeras endast på huvudkaraktärerna, både de manliga och kvinnliga. De utvalda Reklamfilmerna är Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktärerna framställs ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjälp av semiotisk bildanalys som utförs på en denotativ- och konnotativ nivå. Författaren tar även ansats i kritisk diskursanalys.Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik.

Reklam är något vi möts av hela tiden, överallt. Många gånger förmedlas det till oss utan att vi ens märker det. När jag kollar på tv, blir jag hela tiden störd av de ständiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit så van vid att de nästan blivit ett sätt för mig att hämta andan under den spännande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms.Många gånger stannar jag inte ens kvar i soffan när reklamen går på, eller i alla fall inte på samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stänga av, på ett eller annat sätt, när reklamen går på.

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende påverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar på om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptäckte den tv-skärm som de stått intill och ingen mindes vad tv-skärmen visat, en stark indikation på att konsumentens uppmärksamhet kan vara mycket svårfångad. Huruvida visad Reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha någon effekt på konsumenternas medvetenhet och ingen försäljningseffekt kunde påvisas men generella slutsatser kräver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan även undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam på olika platser i butiken..

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.

Teknomedia är ett utvecklingsbolag för nya medier inom Norrköpings Tidningars koncern. Teknomedia producerar bland annat produkt? och företagspresentationer, Reklamfilm samt webblösningar. De har även utvecklat Edge som är ett publiceringsverktyg för enkel publicering av webbsidor.Under 2005 kommer en lokalTV?kanal att startas av Norrköpings tidningar som ett komplement till morgontidning och webb.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste Reklamfilm, ?Sexiness for everyone. Everywhere?, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i Reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys.

Car-commercials are something that many people come in contact with on a daily basis.This is a study on commercials for cars and is focusing on visual effects that are madein post-production. In this report we are trying to find out if and how visual effects incommercials for cars affect how the observer remembers them. The second subjects thatwe use in this report is popularity and we try to find out if and in that case how visualeffects affect the commercials for cars popularity. We also investigated how frequentlycommercials for cars are showed on TV and how the visual effects are in them, it givesa better foundation to the other parts.The methods we applied were interviews, quantitative and qualitative content analysisof car commercials and also observation analysis of the 6 swedish TV-channels thatshows commercials and have the most viewers, to get an idea how frequently thesecommercials are shown. The commercials that were applied in this paper was from late2011 to early 2012.

Reklamfilmen ?Africa? är en socialmarketing kampanj från svenska Försvarsmakten. Kampanjen går ut på att locka personer till att genomföra utlandstjänstgöring. Syftet med den här studien är finna mottagarnas tolkning av Reklamfilmen. Vad tror respondenterna att Försvarsmakten vill uppnå med ?Africa? och hur skulle den se ut för att locka just dem? Respondenterna valdes ut genom snöbollsurval, och den empiriska studien består av nio personer, killar och tjejer, som har deltagit i personliga intervjuer.Socialmarketing handlar om att påverka en målgrupp för att på så sätt kunna förändra ett visst beteende.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s Reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs.Efter en förstudie på de av ICA:s Reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s Reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i Reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina Reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de här tre Reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en Reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa Reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv.